Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Islam - Island
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1529
Island
1530
kärleken 1. ruset. Sufismen
blomstrade i Persien på 1000—
1200-t. och flera av de förnämsta
persiska diktarna från denna tid
äro sufier (se Persisk
littera-tur). En av I:s största religiösa
personligheter, al-GhazaTi (d.
1111), har i sina skrifter givit
uttryck åt en korantrogen mystik,
som genom honom vann
erkännande ss. ortodox. (Jfr även
Der-visj.) — Bland sekter inom I.
märkas främst sji’a (arab., parti,
sekt), vartill perserna bekänna
sig (sjiiter). De förkasta sunna
och idjma och erkänna ej de första
kaliferna, utan anse, att Ali,
Muhammeds måg, direkt bort ha
efterträtt denne och att ledningen
av I. sedermera bort förbli inom
Alis ätt. Ali själv och hans båda
söner, Hasan och Husain, ägnas
nästan gudomlig dyrkan.
Egendomlig för sjia är läran om det
inom Alis ätt ärftliga imama’tet.
Imamen är ofelbar i lära och liv
och hans uttalanden ersätta
idjma. Enl. den vanliga teorin blev
den 12 :e imamen vid unga år
bortryckt från världen men skall
före världsdomen återvända ss.
ma hd i (se d. o.). En annan
gren, ismailiterna, påstå
detsamma om den 7:e imamen.
Denna gren erhöll politisk
betydelse genom fatimidernas dynasti
i Egypten. En av dess
medlemmar, sultanen Ha’kim (d. 1021),
förklarade sig vara mahdi och
dyrkas ännu ss. ett gudomligt
väsen av de på Libanon boende
druserna (se d. o.). En viss
politisk roll ha några moderna
sekter, vahhabitema och senusi (se
dessa ord) spelat. — Rör. I:s
hastiga utbredning efter
Muhammeds död se K a 1 i f a t. De först
erövrade områdena, Främre Asien,
Nord-Afrika, Iran och Turkestan,
ha alltjämt en övervägande
isla
mitisk befolkning. Till Indien kom
I. i större utsträckning först
omkr. 1000 e. Kr. och har i detta
lands historia spelat en
framträdande roll (se Indien.
Historia). F. n. utgör antalet
musli-min där närmare 70 mill. Från
Indien spred sig I. utmed
handelsvägarna till Sundaöarna (f. n.
ung. 33 mill.). Även i Kina har
I. gamla anor. Den första moskén
lär ha byggts 742 e. Kr., men I:s
eg. utbredning började några årh.
senare (f. n. omkr. 25 mill.). I
Afrika gör I. stora framsteg bland
Sudans negrer. I Europa är
antalet bekännare av I. ringa (ung.
10,5 mill., huvudsaki. på
Balkanhalvön och i Ryssland). Hela
antalet muslimin torde utgöra ung.
220 mill., därav 10 mill. sjiiter.
Island, konungarike, Europas
näst största ö, i n. delen av
Atlantiska havet mellan 66° 32’ och
63° 24’ n. br. samt 13° 22’ och 24°
35’ v. 1. 104,785 kvkm. 95,000 inv.
— V., n. och ö. kusterna äro
branta och starkt sönderskurna
av större och mindre fjordar.
S. kusten är jämn och låg. I.
är till största delen ett högland;
större lågländer finnas blott i s.
och vid Faxafjorden. Höglandet
är en ojämn platå (högst i
Vat-najökull i s.ö., 2,100 m.) och till
allra största delen uppbyggt
av basalt och andra tertiära
erupti vbergarter samt mycket
förändrat genom kvartär
vulkanisk verksamhet, som fortsatt in
i nutiden. Erinringar härom äro
stora områden med stelnad lava,
vulkanberg, ss. Hekla i s.v.,
Sne-fellsjökull i v., Ask ja i ö., varma
källor (Geysir m. fl.),
vulkanutbrott i historisk tid. över 13,000
kvkm. täckas av glaciärer; % av
dessa höra till Vatnajökull. I.
har många vattenrika floder, som
komma från glaciärerna, samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
