Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1585
Italien (Religion. Undervisningsväsen)
1586
Italien. T. v. Pinjeskog- vid Kavenna. —■ T. h. Fiesole.
ralkommando och avsedd att i
fredstid upprätthålla ordningen
(har efterträtt fascistiska
natio-nalmilisen) samt vid
mobilisering-ingå i armén och marinen.
Flottan räknar 9 slagskepp (160,000
ton). Enl.
Washingtonkonferen-sen får tontalet ej överskrida
175,000, nybyggnader äro
begränsade till 2 slagskepp färdigbyggda
t. o. m. 1931. Därjämte finnas 16
pansar- och pansardäckskryssare,
ett 60-tal jagare, omkr. 50 u-båtar
m. m. Nybyggnader av kryssare
m. m. pågå. Personalstyrka
45,000 man, de värnpliktigas
tjänstgöringstid är 28 mån. -—
Religion. Katolicismen är
statsreligion, men religionsfrihet är
genomförd. Ärkebiskopar och
biskopar utnämnas av påven,
men regeringens sanktion är
nödvändig. I:s kyrka räknar 1
patriarkat, 49 ärkebiskops-, 6
kardinalbiskops-, 216 biskops- och 11
abbotstift. Andra
religionsbekän-nare äro fåtaliga; till dem höra
123,500 protestanter och 34,000
judar. — Undervisningsväsen.
Vetenskapliga och kulturella
institutioner. Undervisningen står
under statens ledning.
Folkskole-undervisningen är obligatorisk;
antalet analfabeter minskas men
är ännu stort.
Elementarundervisning gives i gymnasier, lyceer,
tekniska institut och
lärareseminarier. I. är universitetens
fädernesland och har 21 universitet,
därav 17 stats- och 4 fria, med
över 40,000 studenter, över 1,000
studenter hade 1923 universiteten
i Neapel (9,000 studenter 1923),
Rom, Palermo, Bologna (som
leder sitt ursprung tillbaka till
1000-t.), Turin, Genua, Padua,
Catania, Pisa och Pavia. Med
universiteten likställda
högskolor finnas i Florens och Milano,
vartill kommer det påvliga
gregorianska universitetet i Rom. En
mängd anstalter finnas för högre
specialundervisning av olika slag.
Flera länder ha i Rom
arkeolo-giskt-historiska forskningsinstitut och konstskolor, t. ex. Franska
akademin (se R o m p r i s e t),
Franska skolan (arkeologi
skt-historiskt institut, grundat 1873),
Tyska arkeologiska institutet
(se d. o.), Brittiska skolan
(arkeo-logiskt-historiskt institut,
grundat 1901), Amerikanska
akademin (konstskola och arkeologiskt
institut, grundat 1895) och
Spanska akademin (konstskola, grun-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
