Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1623
Italiensk konst
1624
Predikstol i San Andrea, Pistoja. Av
Giovanni Pisano.
och San Zeno (se ill. till
Byggnadskonst sp. 843) i Verona
men framför allt vid årh:s slut i
baptisteriet i Parma (se ill. till
d. o.) och domen i Borgo San
Don-nino, bägge verk av B e n e d e 11 o
A n t e 1 a m i. — Gotiken
införes till Toscana och
Mellan-Italien från Frankrike på ett
tidigt stadium, men den utbildas
självständigt utan uppgivande av
sambandet med den äldre
inhemska konsten. Av största betydelse
blev munkordnarnas verksamhet,
särskilt tiggarmunkarnas.
Moderkyrkan blev San Francesco i
Assi-si, en egendomlig byggnad i två
kyrkor, en övre och en undre,
den senare av övervägande
romansk karaktär. Florens’ främsta
gotiska klosterkyrkor äro
domi-nikankyrkan Santa Maria Novell a
och franciskankyrkan Santa
Cro-ce, grundlagd 1294 av A r n o 1 f o
di Ca m bi o. I städerna kring
Florens skapades en rad
mäktiga domkyrkor, främst den
härliga domen i Siena, utmärkt
liksom domen i Orvieto (se ill.
till d. o.) av sin klara
anläggning och sin av skulpturer
överväldigande rikt dekorerade
fasad. Domen i Florens (se ill.
till d. o.) grundlädes 1296 av
Ar-nolfo di Cambio med tanke att
överträffa alla andra
kyrkobyggnader men drog långt ut på tiden
och blev ej så enhetlig; den intill
domen liggande kampanilen
byggdes på 1300-t. av G i o 11 o. Även
den världsliga byggnadskonsten,
för vilken det slutna,
fästnings-lika Palazzo Vecchio i Florens
(se ill. till d. o.) är typiskt,
utvecklas i självständig riktning.
Samtidigt framträda en rad
betydande bildhuggare, främst
familjen Pisano, av vilka
Ni cco lo på 1200-t. i sina
pre-dikstolsreliefer i Pisa och Siena
(se ill. till
Bildhuggar-konst sp. 1527), skapat verk,
fyllda av antikens måttfulla
anda. Än större som konstnär var
sonen Giovanni, vars slanka
gestalter få en lätt gotisk
stilisering. Andrea Pisano, vars
verksamhet infaller under
1300-t:s förra hälft, förbereder i sina
reliefer på den ena av
bronsportarna till baptisteriet i Florens (se
ill. till Bildhuggarkonst
sp. 1527 och Pisano) redan
renässansen. Inom måleriet hade
C i m a b u e sammanfattat
1200-t:s resultat, men den store
förnyaren blev florentinaren G i
-o 11 o, som med sina freskoserier i
Assisi (se ill. till
Francis-k an or den) och Padua (se
även ill. till G i o 11 o) inför en
av begynnande kroppslig
model-lering kännetecknad stil, buren
av ett milt och känsligt
natur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
