Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jahn - 1. Friedrich Ludwig Jahn - 2. Otto Jahn - Jahve - Jahvisten - Jainister
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15
J ahve—J ainister
16
Friedrich Ludwig Jahn.
befrielsekriget 1813. Han ville
reformera den tyska ungdomen,
främst genom dess fysiska
stärkande och härdande, och skapade
härför turnväsendet (se d. o.),
vilket förskaffade den kärve och
hängivne J. namnet ”Turnvater
Jahn”. Betraktad som
revolutionär, fick J. utstå svåra
förföljelser av preussiska regeringen. —
2. Otto J., f. 1813, d. 1869, tysk
filolog, prof, i Leipzig 1841, i
Bonn 1855. Utom filologiska
arbeten, bl. a. editioner av klassiska
författare, utgav J.
grundläggande arkeologiska arbeten, ss. Kurse
Beschreibung der Vasensammlung
des Königs Ludwig (1854).
Jahve’, det hebr. egennamnet
för Israels Gud, tidigare på grund
av humanisternas missförstånd
av det hebr. ordets vokalisation
(konsonanterna till J. hade av de
judiska lärda försetts med
vokalerna till adonaj; jfr Herren
1) oriktigt utläst ss. Jehova’,
i 1917 års sv. kyrkobibel återgivet
med HERREN. Enl. 2 Mos. 3:13
ff. (jfr 6:3) uppenbarades detta
namn för Mose på Sinai, då han
kallades att bli sitt folks räddare
ur Egypten. En rent hebreisk
etymologi av namnet synes svår
att genomföra (den i 2 Mos. 3: 14
givna är en sinnrik
folketymo-logi, som trol. innebär, att J. ej
yppar sitt egentliga namn). Möjl.
sammanhänger ordet med ett
arabiskt verb ”fälla” och skulle
urspr. betyda ”han som slår
(med blixten)”, vilket passar till
de gamla berättelserna om J: s
uppenbarelse i storm och tordön.
Säkerligen var redan den J., med
vilken folket under Mose slöt ett
förbund, tillika en rättens och
rättfärdighetens väktare. Under
förprofetisk tid var han folkets
specielle Gud, utan att tillvaron
av andra gudar förnekades. Hos
profeterna förkunnas J., den i
rättfärdighet och förbarmande
upphöjde, ss. all världens herre
och konung (jfr Gud).
Jahvi’sten, se
Moseböckerna.
Jaini’ster, dj ainister (av
jina, se nedan), medlemmar 1.
anhängare av en med buddhismen
besläktad munkorden, stiftad av
Buddhas något äldre samtida,
Var dh ama’ n a (enl.
traditionen f. 599 f. Kr., d. 527 f. Kr.),
vilken av sina efterföljare även
fått namnen Ji’na, övervinnare,
och Mahavi’ra, den store hjälten.
Liksom den äkta buddhismen
saknar även jainismen från början
ett verkligt religiöst gudsbegrepp.
Genom riktig tro, riktig lära och
riktig vandel (bl. a. sträng askes)
frälsar människan sig själv från
själavandringen och beroendet av
det jordiska. I likhet med den
senare buddhismen har även
jainismen antagit en folkligt religiös
form: man vördar stiftaren och
hans föregångare (24 sådana
räknas) och dyrkar hans och andra
heligas reliker. Någon mission
utomlands har ej bedrivits. De
flesta nutida anhängarna i
Indien (se d. o. sp. 1310) äro
lek-mannabröder av köpmansklassen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
