- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / VI. Itrol-Kyrkofonden /
47-48

(1922-1929)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jansenister - Janson - 1. Kristofer Nagel Janson - 2. Gustaf Janson - 3. Ture Janson - Janssen, Pierre Jules César - Janssen, Johannes

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

47

J anson—J anssen

48

Cornelis Jansen. Kopparstick av Hubert.
—- Angélique Arnauld, abbedissa i Port
Koyal. Målning av Ph. de Champaigne.

särskilt i Frankrike, uppkallat
efter den flamländske teologen
Cornelis Ja’nsen (f. 1585,
d. 1638, biskop i Ypern 1636),
vilken, gripen av Augustinus’
tankar om synden och nåden, ivrat
för en reform av den katolska
kyrkan (varvid dock samtidigt
protestantismen avvisades ss.
okyrkligt kätteri). Till Frankrike
spriddes dessa idéer av hans
medarbetare, Du Vergier, som gjorde
klostret Port Royal (vid Paris)
till rörelsens medelpunkt. Med de
religiösa och etiska reformkraven
förbundo sig här rika
humanistiska bildningsintressen (Racine
var en kolonins lärjunge). Ss.
ledare framträdde från 1643
Antoine Arnauld d. y., vars
syster Angélique var abbedissa i
Port Royal. Till kretsen i Port
Royal slöt sig bl. a. Pascal.
Jan-sens gamla fiender, jesuiterna,
sökte emellertid komma J. till livs
och utverkade av påven (1653) en
kättardom över några av
mästarens satser. Ett svårt mothugg
bereddes dem genom Pascals
ryktbara Lettres provinciales. Från
1660 slöt sig Ludvig XIV (med
ett avbrott 1669—79) till J:s
motståndare, och från 1700-t:s
början gingo även påvarna på
nytt till storms mot J. Då Port
Royals nunnor vägrade
underkasta sig, upphävdes klostret 1709

och förstördes 1710. 1718
bannlystes alla motspänstiga, och 1720
godkändes detta av franska
parlamentet. Många J. lämnade nu
Frankrike; de kvarvarande gledo
till stor del in på
svärmiskt-apokalyptiska tankebanor.

Janson. 1. Kristofer
Nagel J., f. 1841, d. 1917, norsk
författare, en tid folkhögskollärare,
vistades länge i Amerika, stiftade
efter sin hemkomst
”Broderskapets kirke”. J., som var en ivrig
förespråkare för ”maalstrævet”
(se Norska språket), har
författat idealistiska
bondeberättelser samt populärvetenskapliga
skrifter med rationalistiskt
religiös tendens. — 2. G u s t a f J., f.
1866, d. 1913, författare. J. vann
sin första framgång med den
utopiska robinsonaden Paradiset
(1900) och utgav senare flera
populära romaner, främst
Abrahams offer (1901, ämne från
boerkriget), 1500-talshistorien Nils
Dobblare (1903), fortsättningen
på Paradiset De första
människorna (1906) samt Affären Costa
Negra (1910). — 3. Ture J., f.
1886, finländsk författare,
tidningsman. I sina tidigare noveller
och romaner med motiv från
Helsingfors och förhållandena bland
Finlands svenska ungdom (De
ensamma svenskarna, 1916)
framträdde J. ss. en elegant berättare
med pessimistisk grundsyn; hans
senare arbeten åter
(Verkligheten, 1923) ha en mera
verklighets-dyrkande prägel.

Janssen [ jai)sä’r) ], Pierre
J u 1 e s César, f. 1824, d. 1907,
fransk astronom och fysiker, fann
samtidigt med Lockyer (1868) en
heliumlinje i solspektrum och en
metod att observera
protuberan-ser även då solen ej är förmörkad.

Ja’nssen, J o h a n n e s, f. 1829,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:20:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/6/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free