Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Japan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
73
Japan
74
officiellt, folket utlovades
medbestämmanderätt i styrelsen,
onyttiga traditioner slopades och
kunskaper inhämtades från utlandet.
Genom indragning av
Tokugawa-länen fick man genast en bräsch i
det gamla feodalsystemet och
början till statsinkomster, 1869
förmåddes furstarna i de fyra största
länen att erbjuda kronan sina
områden, och deras exempel följdes
av alla övriga. En centraliserad
förvaltning genomfördes. 1872
infördes allmän värnplikt. Nästa
steg var att tvinga den stora
samuraiklassen att avstå från
underhåll och uppgå som nyttiga
arbetare i samhället. Detta blev
möjligt i den mån, som under det
första decenniet stora företag
skapades på statens initiativ med
arbetsmöjlighet för otaliga
funktionärer: järnvägar, telegraf,
post, fyrväsen, skeppsvarv, skolor,
armé och flotta, samt
privatföretag ss. tidningspress och
trans-marina affärsföretag. Icke desto
mindre råkade de för
förvärvsarbete föga rustade riddarna ofta i
misär, när deras privilegier
slopades. Med storslagen offervillighet
fogade de sig dock. Ett enda
missljud kom från den konservativa
provinsen Satsuma (på Kyushu),
där samuraien Saigo, som velat
behålla riddarklassen i form av
en modern krigsmakt, 1877 gjorde
uppror, vilket dock krossades av
den nationella värnpliktsarmén.
Reformarbetet kunde därefter
fortgå ostört, med erfarenheter
hämtade från utlandet. 1871—73
hade J. förgäves sökt utverka
reviderade fördrag och slopande
av främlingarnas
extraterritoria-litetsrätt. Avslaget ledde till
förnyade ansträngningar att anpassa
sig efter Västerlandets normer,
religionsfrihet beviljades 1873,
rättsväsendet reformerades, och
vid samma tid påbörjades en ivrig
kampanj för en verklig
parlamentarism, i st. f. oligarkin av
Satsuma- och Shoshuklickens
politiker. 1881 kungjordes, att den
första verkliga riksdagen skulle
sammanträda 1890. En
kommission under Ito Hirobumi gjorde en
flerårig studieresa i Amerika och
Europa för författningsstudier.
Återkommen 1884, genomförde Ito
året därpå en
departementalsty-relse efter västerländskt mönster
och blev själv statsminister,
biträdd av 9 departementschefer.
Han framlade en konstitution,
som antogs 1889. Den var snarast
av tysk typ, utan ansvar inför
parlamentet å ministrarnas sida,
och de ledande krafterna omkring
kejsaren kunde därför fortfarande
styra tämligen oberoende av
riksdagen. — I den mån det inre
om-daningsverket fullbordades,
finanserna förbättrades och
krigsmakten färdigorganiserades, kunde J.
uppträda mera målmedvetet utåt.
Å ena sidan slopades 1894 de
främmande makternas
konsularjuris-diktion och förvärvade J.
självbestämmanderätt över tulltaxorna,
därmed ernående full
självständighet och jämställdhet med
Västerlandets riken, å andra sidan
kunde J :s expansion mot det
närliggande fastlandet, Korea,
påbörjas. J:s försök att dominera
där ledde till ständiga slitningar
(från 1885) med Kina, vars
överhöghet Korea erkände, och 1894
beslöt J. vädja till vapnen. Kina
blev i grund slaget. Fred slöts i
Shimonoseki av Li Hung-chang i
april 1895. Kina avstod all
överhöghet över Korea, avträdde
sydligaste Manchuriet och halvön
Liao-tung med fästningen Port
Arthur samt öarna Formosa och
Pescadores. Omedelbart efter
ratifikationen uppträdde Ryssland,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>