Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Joas ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
135
Jodakne—Jodhpur
136
råmaterialet för framställning
av J. äro moderlutarna från
Chilesalpeterfabrikationen, vilka
innehålla rikliga mängder
na-triumjodat. J. förekommer i små
mängder i havsvatten, varur
det upptages och anrikas av
havsalger. V id dessas
förbränning erhålles en jodrik aska (kelp
1. var ek). Ss. beståndsdel i
organiska föreningar ingår J. i
j o d o s p o n g i’ n, som
förekommer hos vissa spongier, samt i
sköldkörteln. Fri J. framställes
ur jodider genom oxidation i sur
lösning 1. genom inverkan av klor,
ur jodater genom reduktion med
svavelsyrlighet. J. är vid vanlig
temperatur fast, gråsvart och
metallglänsande. Smältpunkt
~ 116°,1 C., kokpunkt 184°,4
C. vid atmosfärstryck. Ångan är
vackert violett. J. är svårlöslig i
vatten men löses lätt i alkohol och
eter samt jodkaliumlösning med
brun färg, i koltetraklorid och
kloroform med violett färg.
Stärkelse färgas intensivt blå av fri
J. Till sina kemiska egenskaper
liknar J. klor och brom. Med väte
förenas J. till j o d v ä t e, HJ, en
färglös, i luften rykande gas, som
i vatten lätt löses till en syra,
vilken med baser bildar salter
(jo di’der och jodu’rer).
Dessa äro oftast lättlösliga i
vatten (undantag bl. a. silver-,
kvicksilver- och blyjodid). Med syre
bildar J. endast en beständig oxid,
J2O5, anhydriden till j o d s y r a,
HJO3. Jodsyra bildas vid
oxidation av J. med salpetersyra. Dess
salter kallas j o d a’ t e r. öv e r
-j o d s y r a, HEJO6, framställes
genom elektrolytisk oxidation av
jodsyra och bildar salter, p e r
-j o d a’ t e r. J. bildar även
föreningar med kväve, svavel, klor
och brom samt ingår i en mängd
organiska föreningar (se J o d -
bensol, Jodoform, Jo dol,
Jodo n i u m baser).
Jo’da’kne, se
Hudsjukdomar och J o d f ö r g i f t n i n g.
Jo’dalbaci’d, gulvitt, i vatten
lösligt pulver, erhålles genom
inverkan av alkalier på
jodbehand-lad äggvita; innehåller 10 % jod.
Användes mot syfilis.
Joda’ter, se Jod.
JodbensoT och j o’ d m e t y’ 1,
C6H5J och CH3J, föreningar
mellan jod och radikalerna bensyl,
resp, metyl.
Jo’ddla (ty. jodeln), ett för
alpborna, särskilt tyrolarna,
egendomligt ordlöst sångsätt, som
består i plötslig övergång från
brösttoner till falsett, mest
använt i refränger.
de Jodelle [da jådäTl],
Éti-enne, f. 1532, d. 1573, fransk
diktare, medlem av Plejaden (se
d. o.), bekant som författare till
det första antikiserande dramat
pä franska (Cléopåtre, 1552). J:s
komedi Éugène (s. å.) förebådar
den nyare tidens franska lustspel.
Jodförgiftning, j o d i’ s m,
idiosynkrasi (se d. o.) mot
jodsal-ter. J. av små doser utmärkes av
ökad sekretion från
andningsvägarnas slemhinnor
(”jodsnuva” och ”jodhosta”), mer sällan
av ökad spottsekretion, svällda
mandlar och sår i munnen. Även
hudutslag (jodakne, se H u d
-sjukdomar) kunna uppträda.
Detta sker dock i allm. först
efter långvarig J. I dylika fall
kunna även stark avmagring
(jodkakexi), lättretlighet,
hjärtklappning och ångestkänslor
uppträda.
Jodhpur [djåddpo’o]. 1. Den
största av lydstaterna i
Rajpu-tana, Britt. Indien. 1,8 mill. inv.,
som tala ett med hindi besläktat
språk. I n.v. ökenartat, i s.ö.
kuperat och fruktbart. Odling av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
