Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordvärdestegring ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
201
Jordvärdestegring—Josafat
202
mycket förorenat. J. utvinnes
genom smältning av den rikare
råvaran 1. kokning av den fattigare
med vatten. I rent tillstånd är J.
i reflekterat ljus grönaktigt, i
genomfallande brunt 1. ljusrött.
Renat J. benämnes c e r e s i n,
uppblandas ofta med paraffin och
användes bl. a. som elektriskt
isolationsmedel och som
ersättning för bivax.
Jordvärdestegring,
Jord-värde - 1.
jordräntesteg-r i n g s s k a 11, se Oförtjänt
värdestegring.
Jordvätska, se Kapillärt
vatten.
Jordympning, tillförande till
åkerjord av för baljväxterna
nyttiga, kvävesamlande bakterier
(jfr Assimilation). J.
ut-föres genom påförande antingen
av y m p j o r d, som innehåller
dessa bakterier, 1. av renkultur
av dem (nitragi’n).
Jordägarandel, se
Gruvlagstiftning sp. 36.
Jordärta, se Voandzeia.
Jordärtskocka, Helia/nthus
tubero’sus (jfr Helianthus),
odlas för sina underjordiska
stamknölar. Den fordrar stark
gödsling. Förökningen sker genom
knölarna. J. självsår sig lätt
genom i jorden kvarblivna knölar
och odlas därför lämpligen på
samma plats en följd av år.
Skörden kan företagas hela hösten 1.
på våren. Blasten är grov,
nä-ringsrikare än annan
rotfrukts-blast och utfodras färsk 1. som
pressfoder.
Jordätande 1. geofagi’ (av
grek, ge, jord, och fagei’n, äta),
förtärande av jord (mest lera)
förekommer hos alla
människoraser. I nödtider användas ofta
jordarter som surrogat för n ä
-ringsmedel. Jord är
praktiskt taget utan näringsvärde men
minskar som bukfylla
hungerkänslan. Även i Sverige, särskilt
i Lappland, användes förr
kisel-gur (se d. o.) i stor
utsträckning för att utdryga bröd. I
Persien, Syd-Amerika m. fl.
trakter spela lerarter (torgvara)
rollen av läckerheter.
Förekomsten av J. (salthaltig jord)
i vissa delar av Amerika och
Afrika kan möjligen bero på s a 11
-hunger. Vid ceremonier hos
vilda folkslag och vid
vallfartsorter praktiseras J. av
religiösa motiv. J. hos h a
-vande måste hänföras till det
i detta tillstånd vanliga begäret
efter abnorm föda, till försök till
fosterfördrivning 1. till en
föreställning om gynnsam verkan på
förlossningen. Särskilt bland
negrerna i Västindien och
Syd-Amerikas indianer förekommer
J. som nervös sjukdom
med svåra följder
(digestions-rubbningar, höggradig avmagring,
vattusot). Barn och anemiska
personer äro spec. ofta hemfallna
åt J. som ovana.
Jo’rmunrekr, se Er man a
-rik.
Jo’rsala, genitivform av plur.
Jorsalir, det fnord. namnet på
Jerusalem. — Jor s al af ar 1.
Jor s al f ar e, eg.
Jerusalems-farare, fnord. tillnamn på person,
som besökt Jerusalem.
JoruTIo, vulkanberg i s.v.
Mexiko. 19° n. br. Bildades 1759
genom våldsamma eruptioner,
som pågingo fem månader.
Jo’safat. 1. Son till Asa, konung
i Juda rike omkr. 875—851 f. Kr.
J. slöt fred med Nordriket. En
bekräftelse härpå var hans son
Jorams (se d. o. 1) giftermål med
Atal ja. Ss. bundsförvant till
Israels konungar deltog J. i
krigståg mot Damaskus och Moab (1
Kon. 22; 2 Kon. 3). — J : s dal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
