Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Josef ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
207
Josephson
208
Spanska smeder. Målning av Ernst
Josephson. (Nat. mus.)
och av fransk-kreolsk börd, gifte
hon sig 1779 med A. de
Beauhar-nais (se d. o.). Änka 1794, äktade
hon 1796 dåv. general Bonaparte.
Äktenskapet, som var barnlöst
och ej utan slitningar på grund
av J: s otrohet och förbindelsens
politiska oläglighet för hennes
1804 till kejsare upphöjde make,
upplöstes 1809. J. levde sedan på
Malmaison vid Paris.
Josephson, judisk släkt,
inkommen i Sverige omkr. 1780.
1. Jakob Axel J., f. 1818, d.
1880, musiker och tonsättare,
1849 director musices i Uppsala,
där han gjorde en betydande
insats för musiklivets höjande. Som
tonsättare har han särskilt i
romansen (Stjärnklart,
Vårhälsning, Längtan till havet m. fl.)
men därjämte även i
manskvartetten skapat melodiskt
intagande verk. — 2. L u d v i g J., f.
1832, d. 1899, den föreg:s broder,
teaterman och dramatisk
författare, regissör vid Kungl. teatern
1864—68 och på 1890-t., vid
Christiania Theater 1873—77 och
vid den av honom och V.
Holmquist ledda Nya teatern i Sthlm
1877—87. Tack vare en ovanlig
scenisk blick och en otrolig
arbetsförmåga lyckades J. hålla en
värdefull repertoar och framföra
denna i en konstnärligt dittills
oöverträffad yttre form. — 3.
Ernst J., f. 1851, d. 1906, den
föreg:s brorson, målare. J.
studerade 1867—76 vid Konstakademin,
varefter han begav sig på en
längre studieresa över Amsterdam och
Paris till Rom. Under denna
studerade och kopierade han de gamla
mästarna, framför allt Rembrandt
och venetianarna; deras
inflytande spåras i David och Saul (1878,
Nat. mus.) och Faun och nymf
(s. å.). I Rom målade han även
porträttet av J. P. Jacobsen (se
ill. till d. o.; 1879, Frederiksborg).
Sedan han 1879 överflyttat till
Paris, skapade han en rad stora
porträtt av kamraterna Birger
(1879, Nat. mus.), österlind (Nat.
mus.), Skånberg (Göteborgs
mus.), av journalisten G.
Ren-holm (Nat. mus.) samt av modern
och farmodern (samtliga 1880),
i vilka intryck av gamla och
moderna mästare (Tizian, Velasquez,
Manet) smält samman i en
personlig stil. I en rad mindre,
skissartade, brett och frodigt målade
porträtt ansluter han sig
samtidigt, liksom senare i det utsökta
porträttet av Louise Breslau (Nat.
mus.), till en mera rent
impressionistisk teknik. Under en resa
till Spanien 1881—82 börjar han
på allvar odla friluftsmåleriet;
huvudverket är här Spanska
smeder med sin ljusa men något
hårda kolorit (1882,
National-galleriet i Oslo; ett tidigare ex.,
mörkare men mera måleriskt, i
Nat. mus.). Medan J. i dessa och
andra verk sökt anslutning till
tidens verklighetsskildrande
rikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
