Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Judenitj ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
229
Judenit j—Judetyska
230
framhäver de mera
allmänmänskliga sidorna i lagen och f. ö. väl
också är påverkad av grekisk
bildning. I diasporan utvecklades
t. o. m. en hellenistisk-judisk
religionsfilosofi (jfr Filon). I
Palestina inträdde emellertid en
vändning i riktning mot
strängare lagobservans i och med krisen
under Antiokos Epifanes (jfr J u
-d a r sp. 223). Då organiserade sig
fariséerna (se d. o.) ss. det
spec. lagtrogna partiet. Mer 1.
mindre förbunden med
lagfromhe-ten uppträder under denna tid
även den märkliga a p o k a 1 y p
-tiken (Daniel, Henok, 4:e Esra
m. fl.), medan e s s é e r n a (se d.
o.) utgöra en isolerad företeelse.
Mera nationellt 1. profetiskt
inriktade Messiasförväntningar
voro också gängse. Hos folkets
breda lager har väl ingen bestämd
riktning varit utpräglad, även
om på Jesu tid fariséerna och de
skriftlärde målmedvetet strävat
efter det andliga herraväldet. De
sista nationella katastroferna (70
och 135 e. Kr.) jämte
kristendomens utbredning framkallade en
än starkare koncentration kring
lagen (nu uppkom så småningom
T a 1 m u d, se d. o.). Dock är ej
heller den senare J :s väsen
uttömt med detta: i bönerna lever
alltjämt mycket av den gamla
fromheten kvar, och vid sidan av
lagobservansen uppträda gång
efter annan andra strömningar.
Sålunda märkas under medeltiden
såväl rationalistiska som
mystiska riktningar, den förra
representerad särskilt av M a i m o n i ■
des’ (se d. o.) spekulation, den
senare bl. a. av Kabbala (se
d. o.). I nyare tid har i samband
med emancipationen en liberal
J. framträtt, vilken med
undanskjutande av hindrande
ceremoniella bud åter söker göra
gäl
lande och med förkärlek betonar
de profetiska och universalistiska
dragen i J. Denna riktning, vilken
bl. a. präglar de mera betydande
judiska församlingarna i Sverige,
har även, efter kristen förebild,
genomfört vissa reformer i
gudstjänsten (bl. a. orgelspel och
predikan). Sionismen (se d. o.)
är en nationell, icke en religiös
rörelse. — Bland J:s av såväl
ortodoxa som liberala judar iakttagna
högtider märkas dels de från
Israel ärvda påsk och veckofest
(pingst) om våren samt
löv-hyddohögtiden om hösten, dels de
senare tillkomna purim i mars,
årsdagen av templets förstöring
i aug., nyår och försoningsdagen
om hösten samt
tempelinvigningens högtid om vintern. Allmänt
iakttages också omskärelsen. Av
de ortodoxa judarna hållas
dessutom alltjämt spislagarna samt
sabbatsbudet i all dess
stränghet. Om synagoggudstjänsten se
Synagoga.
Jude’nitj, Nikolaj
Nikola j e v i t j, f. 1862, rysk general.
Vid världskrigets utbrott blev J.
den egentlige ledaren av
operationerna mot turkarna i Armenien
till storfurst Nikolajs ankomst
sept. 1915 och var den första tiden
efter ryska revolutionen högste
befälhavare på Kaukasusfronten.
Aug. 1919 krigsminister i
Nord-väst-Rysslands regering med säte
i Reval, företog J. sept. s. å. med
en armé frivilliga en offensiv mot
Petrograd men tvangs i nov.
tillbaka på estniskt område, varefter
armén upplöstes 1920.
Judetyska, j i’ d d i s c h, ett
blandspråk, i vilket ingå flera
beståndsdelar, ss. hebreiska, för
religiösa termer och rent judiska
bruk, ord sammansatta av
hebreiska och tyska, föråldrad och
förvanskad tyska samt ord av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
