Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jugoslavien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
249
Jugoslavien
250
dess bifloder (Theiss till v.,
Drava, Sava, Bosna, Drina och
Morava till h.) utbreder sig ett
fruktbart slättland. Mot s. vidgar
sig Var dars dalgång. Jfr även
Balkanhalvön sp. 1023—1024.
— Klimatet växlar alltefter
landets ytbildning och avståndet
från havet. På Pannoniska
slätten i n. råder sträng vinter och
varm, torr sommar; nederbörden
är ringa. I de n.v.
bergstrakterna äro vintrarna kalla och
somrarna varma med stark
nederbörd. Dinariska alperna ha lång,
snörik vinter, regn faller mest
om hösten. Kustlandets vintrar
äro synnerligen milda, somrarna
mycket varma, nederbörden är
rikligast vinter och vår. I Morava—
Vardarsänkan slutligen är
klimatet av kontinental karaktär med
mediterrant inslag. — Växt- och
djurvärld. I det inre finnas
sommargröna lövskogar (bok, ek),
vidare gran, furu m. m. Av
ryggradsdjur märkas björn, varg,
stenget, vildsvin. Kusttrakterna
tillhöra Medelhavsområdet (se
Medelhavsländerna). —
Befolkningen utgöres till 85 % av
slaver, därav inemot 5 mill.
serber, 4 mill. kroater, 1 mill.
slovener. Resten består av tyskar och
magyarer (omkr. Vi mill.
vardera), albaner, rumäner och
judar. — Näringar. Åkerbruket
är huvudnäring. Mest odlas majs,
vete och potatis, på låglandet i n.
och i Dalmatien även vin. Tobak
odlas och exporteras i allt större
utsträckning. Frukt, särskilt
plommon, spelar en viktig roll i
folkhushållningen. C:a 30 % av
landets hela yta äro skogbevuxna;
särskilt Bosnien och Serbien äro
rika på skog, vilken man börjat
exploatera. Nötboskap och får
hållas i stort antal i
bergstrakterna, svin och hästar på Panno-
Moravadalen, Serbien.
niska slätten, åsnor och mulåsnor
i kustlandet. J. är rikt på järn-,
koppar- och annan malm.
Kolförekomsterna ha underlättat
storindustrins utveckling. De
kemiska, metallurgiska och textila
industrierna äro betydande.
Pappers-, trämasse-, socker- och
konservfabriker samt kooperativa
mejerier finnas i stort antal. Staten
har monopol på tillverkningen av
tobak, salt, petroleum,
tändstickor, alkohol och cigarrettpapper.
Varuutbytet mellan de olika
landsdelarna och med utlandet
har på sistone blivit mycket
livligt. De viktigaste städerna äro
Belgrad (Beograd, J:s och
Serbiens huvudstad), Agram
(Zag-reb, huvudstad i Kroatien),
Sarajevo, Laibach (Ljubljana), Yskyb
(Skoplje), Neu Satz (Novisad),
Monastir (Bitolj), Nis, Spalato
(Split), Prizren, Mostar, Ragusa
(Dubrovnik), Cattaro, Subotica
(Maria Teresiopel), Sebenico
(Sibenik). — Kommunikationer.
J:s järnvägsnät äges till allra
största delen av staten; det är
tätast in. % är smalspårigt.
Från Italien går en huvudlinje
över Triest, Agram, Brod,
Belgrad, Nis till Sofia och
Konstan-tinopel; till Budapest gå linjer
över Neu Satz och Agram, till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
