Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
293
Jus—Justh
294
av bedrägligt titelblad, orätt
författarnamn m. fl. avdömas av
vederbörande rådhusrätt utan
anlitande av jury, under det att mål
rörande uraktlåtenhet att anmäla
tryckeris anläggning 1.
övertagande, att utsätta
boktryckar-namn, tryckningsort m. fl.
avgöras av justitieministern. —
Tryckfrihetsjuryn består av nio
personer. Sedan dessa
sammankallats av domstolen och avlagt
ed, framställer domaren till juryn
frågan: ”Är skriften brottslig
efter det lagens rum, åklagaren
åberopat?” — J. får ej åtskiljas,
förrän den häröver röstat ja 1. nej.
För den åtalades fällande fordras
minst % av rösterna. I varje fall
skall domstolen avkunna utslag
och underställa detsamma
hovrättens prövning. J:s utlåtande får
icke överklagas, men över
domstolens utslag få besvär anföras i
vanl. ordning.
Jus [jy], fr., se Sky.
Jus (plur. ju’ra), lat.,
mänsklig rätt ss. motsats till Fas,
gudomlig rätt, lag, rättssats.
— J. b e’ 11 i, folkrättsliga
bestämmelser om krigföring. — J.
c a n o’ n i c u m, se Kanonisk
rätt. — J. c i v i’ 1 e, se R o
-mersk rätt. — J. c i v i t
a’-t i s, medborgarrätt. — J. e c c 1
e-s i a’ s t i cu m, kyrkorätt. — J.
m i 1 i t a’ r e, krigslagfarenhet. -—
J. n a t u r a’ 1 e, naturrätt. — J.
patron a’ tus, patronatsrätt.
— J. pri’mae no’ctis, en rätt
för hövdingen hos vissa primitiva
folk att i st. f. brudgummen
tillbringa första natten hos
bruden. En förmodad medeltida J.
för länsherren är blott en sägen.
—- J. p r i v a’ t u m, privaträtt.
— J. p u’ b 1 i c u m, offentlig rätt.
—- J. tali o’ni s, se V e d e r
-g ä 11 n i n g s r ä 11. — J. vi’tae
a c n e’ c i s, ”rätten över liv och
död”, romerske husfaderns
doms-rätt över sin familj.
de Jussieu [do jysiö’], franska
botanister. — 1. Bernard de
J., f. 1699, d. 1777, chef för
trädgården i Trianon (Versailles),
arbetade på ett naturligt
växtsystem, fullföljt av J. 2. — 2.
A n t o i ne L au r e n t de J., f.
1748, d. 1836, den föreg:s brorson,
prof, i Paris, fullkomnade den av
Linné och J. 1 påbörjade
indelningen av växterna till ett
naturligt system, publicerat i Ge’nera
planta’rum secu’ndum o’rdines
natura/les dispo’sita (1789).
Detta system var det första i sitt
slag och utgjorde grund för
senare systematiseringsförsök.
Juste [fr. jyst, sv. sjyst] (fr.,
av lat. ju’stus, lagenlig),
noggrann, riktig; passande; rättvis.
— Juste-milieu [-miljö’],
den rätta medelvägen, lagom, var
den franska julimonarkins
politiska slagord.
Juste’ra [sjy-]. 1. Rätta, göra
riktig. Jfr Protokoll. — 2.
Göra något överensstämmande
med lagligen fastställd ”likare”,
t. ex. i fråga om mått, målkärl,
vikter, vågar o. d. Bestämmelser
härom finnas i en Kungl. förordn.
av 9 okt. 1885.1 fråga om vedmått
har 1924 års riksdag antagit nya
föreskrifter. Justering av mått
och vikter m. m. utföres av
statliga justerare, överinseendet
över justeringsväsendet utövas
sedan 1910 av Mynt- och
justerings-verket.
Justh, Gyula (Julius), f.
1850, d. 1917, ungersk radikal
politiker. J., som i förening med
Kossuth lett oppositionens kamp
mot regeringen, var efter
oppositionens valseger 1905—09
ungerska parlamentets talman. Han
företrädde senare oavhängighets-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
