- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / VI. Itrol-Kyrkofonden /
305-306

(1922-1929)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jydske Lov ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

305

Jydske Lov—Jäder

306

positionstvillingar, se
Kristall.

Jydske Lov, en 1241 av konung
Valdemar Sejr stadfäst dansk
lagbok för Jylland och Fyn. J.,
som är det första exemplet i
Norden på en av konungamakten
utfärdad lagbok och som är
Danmarks viktigaste landskapslag,
bygger på äldre inhemsk
rättsutveckling men visar även
inflytande av kanonisk rätt. Den var
gällande i n. Jylland och på Fyn till
1683, i Sönderjylland förblev den
ända till 1900 grundval för
gällande rätt.

JüTich, fordom hertigdöme i
n.v. Tyskland, på vänstra
Rhen-stranden, numera ingående i
Rhenprovinsen, Preussen. Känt
ss. grevskap sedan 1000-t., blev J.
1356 hertigdöme och förenades
med de närbelägna hertigdömena
Berg (1423) och Kleve (1521).
Då furstehuset utdog 1609,
uppstod den s. k. j ü 1 i c h - k 1 e
-veska tronfölj d s s t r i
-den, som så när bragt den
rådande religiösa spänningen till
allmänt utbrott. Den slöts 1614,
då pfalzgreven av Pfalz-Neuburg
fick J. och Berg samt kurfursten
av Brandenburg Kleve och
grevskapet Mark. J. tillföll senare
kurfurstarna av Bayern, var 1801
—-14 införlivat med Frankrike
och tillföll sedan Preussen. Under
pfalziska ätten ingick hertig av
J i svenska konungatiteln.

Jylland, sv. Ju t land, eg.
J y d 1 a n d, n. delen av den halvö,
som från Elbes mynning sträcker
sig mot n. till Skagens udde,
omges i v. av Nordsjön, i ö. av
Östersjön, Lilla Belt och Kattegatt.
Som sydgräns räknas Ejder. Med
J., som historiskt av Kongeaa
delas i två huvuddelar,
Nörre-jylland och Sönderjylland 1.
Sles-vig, avses vanl. den till Danmark

Jäders kyrka.

(se karta till d. o.) hörande delen,
omfattande 29,648 kvkm. med 1,5
mill. inv. J. är den minst
fruktbara delen av Danmark; det
bästa området ligger i s.ö. J: s
ö. kust är rikt utbildad och har
flera goda hamnar; den v. kantas
av grunda strandsjöar och
sandbankar, vilka göra farvattnen
farliga för sjöfarten. I n. skär
Limfjorden igenom hela J. och gör n.
delen därav till en ö. De viktigaste
städerna äro Aarhus, Aalborg,
Randers, Vejle, Hjörring,
Ring-köbing, Ribe, Viborg, Thisted,
Haderslev, Aabenraa, Sönderborg
och Tönder, huvudstäder i de
lik-nämnda 13 amten. Det indelas
kyrkligt i 5 stift: Aalborg,
Viborg, Aarhus, Ribe och Haderslev.
2,670 km. järnvägar;
ångbåtsför-bindelse med England över
Es-bjerg och med Fyn över Fredericia.

Jynnan, se Y ü n n a n.

Jyväskylä, stad i Vasa 1.,
Finland, vid Päijänne, i ett
skogs-awerkningsdistrikt. Flera
finskspråkiga läroanstalter. 5,900 inv.

Jäder. 1- Socken i Södermani. 1.,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:20:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/6/0161.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free