Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jälluntofta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
315
Jämtlands fältjägarregemente—Jämtlands län
316
Jämtland, Jormvattnet.
älvdalarna äro stundom
kalkhal-tiga. Mossarna intaga stor areal.
J., som är rikt på sjöar (störst
Storsjön) och vattendrag,
avvattnas genom Ångermanälven,
Indalsälven, Ljungan och Ljusnan.
Klimatet är jämförelsevis milt
och försommartorkan mindre än i
andra trakter av Norrland. —
Bebyggelsen är framför allt bunden
vid silurområdet. Åkerbruk (mest
odling av foderväxter),
boskapsskötsel, mejerihantering (ost)
och skogsavverkning äro
förnämsta näringar. Av bergarter
brytas silurisk kalksten och
tälj-sten (Handöl). En stor men ännu
föga utnyttjad tillgång har J. i
vattenfallen. De livligt besökta
turistorterna, särskilt Åre, och
sanatorierna (bl. a. Mörsil)
spela en ganska viktig roll i J: s
ekonomiska liv. — Östersund är
enda stad. J. bildar jämte
Härjedalen Jämtl. 1. och ingår i
Härnösands stift. — J:s vapen är en vit
älg med en varg i bringan och en
örn på ryggen på blått fält. —
Historia. J. bebyggdes
övervägande från svensk sida. Dess
förnämsta kult- och tingsplats var
Frösön (se d. o.). Det norska
inflytandet synes dock ha varit
starkt, och i början av 1100-t.
in
förlivades J. med Norge. Kristnat
från Sverige, lydde det dock
under Uppsala ärkestift till 1570.
Under Nordiska sjuårskriget och
Kalmarkriget intogo svenskarna
J., som de dock ej fingo behålla
förrän efter dess erövring i kriget
1643—45. J. har tillhört olika
länsindelningar, innan Jämtl. 1.
1762 upprättades.
Jämtlands
fältjägarregemente, I. 23, Östersund,
infanteriregemente, bildades 1892 av
Jämtlands fältjägarkår (uppsatt omkr.
1645).
Jämtlands län omfattar
Jämtland, Härjedalen och
Ytter-Hog-dals skn av Hälsingland. 51,734
kvkm., därav 47,690 land. 135,662
inv. (1923), därav 69,332 mankön,
900 lappar. På landsbygden bo
121,446 1. 89 % av inv. — J.
indelas judiciellt i 4 domsagor och
9 tingslag, lydande under Svea
hovrätt, och administrativt i 4
fögderier och 25
landsfiskals-distrikt. Där finns 1 stad
(Östersund) och 5 municipalsamhällen.
Av arealen upptogos 1920 158 har
av trädgård, 67,257 av åker,
35,816 av naturlig äng. Den odlade
jorden utgör 1,4 % av hela
arealen, skogsmark 72,5 %. Skörden
utgjorde 1923 18 ton vete, 730
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
