Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Järvafältet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
361
Järvafältet—Jäsning
362
svansen. J. har förmåga att
klättra i träd. Tidigt på våren
födas vanl. 3 ungar.
Skandinaviska halvön, n. Ryssland; i
Sverige i fjälltrakterna. J. är mycket
stark och blodtörstig samt är ett
svårt skadedjur på ren.
Järvafältet, övningsområde för
Sthlms garnison, n.v. om
Ulriksdals station. 4,800 har.
Skjutbanor, hangarer m. m. Stockholms
kapplöpningssällskaps
tävlingsbanor.
Järved, sågverk i Arnäs skn,
Västernorrl. 1., s.ö. om
Örnsköldsvik. Äg. Kramfors a. b.
Järvsö, socken i Gävleb. L,
pastorat i Uppsala stift. 8,050 inv.
Vårdanstalt för spetälska.
Jäslera, j ä s j o r d, flyt jord,
flottm o, kvicksand 1.
- m o, m j ä 1 a, av fin mo 1. mjuna
bestående jord med så stor
vattenupptagande förmåga, att den blir
halvflytande och särskilt under
tjällossningen jäser upp ur
marken. Bildning av J. motverkas
genom avdikning och kalkning. (Se
även J ordflytning.)
Jäsning, i vidsträckt mening
organiska ämnens sönderdelning
genom mikroorganismer (jfr
Förmultning och
Förruttnelse), i inskränkt och
vanligaste bemärkelse
sockerarters sönderdelning i alkohol och
kolsyra genom jästsvampar
(alkoholjäsning). Schematiskt
kan jäsningsförloppet framställas
genom formeln:
C6H12O„ —> 2C2H5OH + 2COa
druvsocker etylalkohol koldioxid.
I verkligheten är dock reaktionen
ytterst komplicerad med ett
stort antal mellan- och
biprodukter. Endast sådana sockerarter, i
vilka antalet kolatomer är en
multipel av 3, kunna i regel
förjäsas. Högre kolhydrater, ss.
stärkelse (i vissa fall även cellulosa),
och sammansatta sockerarter
kunna förjäsas, först sedan de
spjälkats till enkla sockerarter
genom enzymer (se d. o.), vilka i
regel finnas hos
mikroorganismerna. — Först i senare hälften
av 1800-t. fastställdes, att J.
inträder som en följd av levande
mikroorganismers organiska
verksamhet. Jästceller hade
visserligen med mikroskopet
upptäckts redan av Leeuwenhoek
men återupptäcktes först på
1830-t. samtidigt av Cagniard
de la Tour och Th. Schwann.
Dåtidens kemister, främst L i e
-b i g, företrädde uppfattningen,
att J. var en rent kemisk,
”katalytisk”, process, och vände sig
mot den ”vitalistiska” skolan,
vars främste företrädare,
P a s t e u r, formulerade satsen:
”utan liv ingen J.” och
experimentellt visade riktigheten av
denna uppfattning. J. skulle
således hos bakterier, jästsvampar
och även högre växter vara en
process, analog med andningen
hos högre organismer.
Forskningar av E. Buchner (se d. o.)
och C. Neuberg ha visat
enzymernas (se d. o.) betydelse vid J.
Man har även påvisat betydelsen
av s. k. ko-enzymer samt
fosforföreningar vid J. — Bland bi- och
mellanprodukter vid J. märkas
bl. a. mjölksyra, acetaldehyd,
pyrodruvsyra, metylglyoxal och
glycerin. — Även inom de högre
organismerna sker en spjälkning
av sockret, analog med J., fastän
den vanl. går ända till kolsyra och
vatten. Vid intramolekylär
andning bildas dock alkohol (se
Andning sp. 423). — Övriga
slag av J. äro bl. a. mjölksyre
jäsning (orsakad av Bacte’rium
a’cidi la’ctici), smör syre jäsning
(orsakad av Clostri’dium
buty’ri-cum m. fl.), ättiksyrejäsning
(or
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
