Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jät ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
365
Jät—Jättar
366
ces höra de flesta vid öl- och
vinjäsning samt sprit- och
pressjästfabrikation använda arterna och
raserna, ss. Saccharomyces
cere-vi’siae och Saccharomyces
ellip-soi/deus, varav den förra
begagnas vid öljäsning, medan den
senare finnes på druvor och
åstadkommer vin jäsning. Andra J. äro
verksamma vid framställning av
kefir, saké m. m.
Pseudosaccharo-my’ces apicula’tus är verksam vid
jäsning av vin och fruktvin.
Jästsvampar. En pressjästras.
Schisosaccharomycea Mella’cei,
funnen i sockerrörsmelass,
användes vid romberedning på Jamaica.
— I jäsningstekniken skiljer man
på ”kulturjäst” och ”vildjäst”.
Kulturjästen omfattar renodlade
jästraser, vilka ge renare, jämnare
och hållbarare produkter än
vildjästen och därför användas i
bryggerier, brännerier, jästfabriker
och delvis även vid
vintillverkning. Det grundläggande arbetet
på J:s renodling och
klassificering utfördes av E. C. Hansen.
Som vild jäst betecknas vilda J.,
vilka kunna göra skada genom att
framkalla avvikande jäsningsför-
Jästsvampar. Celler 1 knoppning.
lopp, om de infinna sig i den
jäsande vätskan. Liknande verkan
ha vissa bakterier (ss.
ättiksyre-bakterier) och Fungi imperfecti.
Av de sistnämnda är
”kahmjäs-ten” (Mycode’rma) särskilt farlig.
Den bildar en hinna på
vätskeytan och oxiderar alkoholen. För
att undvika infektioner av dylika
organismer måste vid alla
jäs-ningsindustrier den största
renlighet råda och substratets
sammansättning, spec. surhetsgraden,
noga kontrolleras. Av kulturjäst
skiljer man på underjäsande
raser 1. u n d e r j ä s t
(bryggerijäst), vilka vid jäsning sjunka
till bottnen, och överjäsande raser
1. över jäst (bryggeri-,
bränneri- och pressjäst), vilka samla
sig på vätskans yta. En tredje
grupp utgör vin jästen.
Jät, socken i Kronob. 1., jämte
Kalvsvik pastorat i Växjö stift.
770 inv.
Jättar kallas i fornnord.
mytologi övermänskligt stora och
starka väsen, tydligen ett slags
naturdemoner. De föreställas
vanl. boende i 1. bland bergen,
Jästsvampar. Pressjäst (b), Infekterad
med kahmjäst (a och e), ättik- (d) och
mjölksyrebakterier (c och f).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
