Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kabul ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
385
Kabul—Kader
386
försett åkdon med sufflett. Jfr
C a b.
Ka’bul. 1. Biflod från h. till
Indus, kommer från Afghanistan.
500 km. — 2. Huvudstad i
Afghanistan, vid K. 1. Skärningspunkt
för flera karavanvägar. Stor
transitohandel. K. är en gammal
stad, känd för antikens greker
genom Alexander den stores tåg.
200,000 inv.
KabyTer, folkstam i Algeriet
och Tunis i n. Afrika, den mest
bekanta stammen bland berberna.
— Rifkabyler, de krigiska
K., som bebo e r - R i f,
kustbergen i Marocko s.ö. om
Gibraltar-sund (se vid. M a r o c k o.
Historia).
Kaby’ss (av mlty. kabüse,
liten avbalkning), kokrummet på
fartyg; eländigt boningsrum.
Kache’ra (fr. cacher), dölja.
Kackalo’rum (längre form av
kolorum, som möjligen är en
förvrängning av ko’rum), bråk,
oväsen, skrik.
Kackerlackor, Blattoi’dea, en
ordn. Insekter med trådlika
antenner, bitande mundelar,
långa ben, bred, platt bakkropp
med ett par ledade ändspröt.
Larverna likna de fullvuxna. De
flesta K. leva endast inomhus som
allätande snyltgäster i kök,
bagerier o. d. Vanliga 1.
orientaliska K. 1. torrakan
Bla’tta orienta’lis, är svartbrun.
Honans vingar förkrympta.
Pul-veriserade K. av denna art
användes förr i medicinen.
Amerikanska K., Periplane’ ta
ameri-ca’na, inkommer stundom med
fartyg bl. a. till svenska
hamnstäder och har där visat sig trivas
i t. ex. sockerfabriker.
Kada’ster, se Kataster.
Kada’ver (lat. cada’ver), död
djurkropp, lik, as.
Kadaveri’n, pentamety-
Amerikansk kackerlacka. Längd 28—32
mm.
1 e’ n d i a m i’ n, ett kvävehaltigt,
basiskt ämne, som uppkommer
genom hydrolytisk spjälkning av
äggviteämnen vid förruttnelse hos
kött. Tillhör ptomainerna. K. är
ej gütig.
Kadavermjöl, se K ö 11
fo-d e r m j ö 1.
Kadens [-da’ngs] (ital.
caden-za, fr. cadence), harmonisk
vändning, som avdelar 1. avslutar en
melodisk tonföljd. Helkadens
(helslut) bildas genom
dominantens fortskridande till tonikan; i
halvkadens (halvslut)
infaller vilopunkten på dominanten,
vilken vanl. följer efter klangen
på första, andra 1. fjärde tonerna;
bedräglig K. är helkadensens
undvikande genom dominantens
rörelse till annat ackord än
toni-kans; iplagaliskK. föres
underdominanten till tonikan. — I
större konsertformer
(soloinstrument med orkester) betecknar K.
(ty. aufgehaltene K.) en vanl. vid
fermat på dominantens
kvartsext-ackord inträdande, tekniskt
fordrande fantasi över styckets
temata, vilken urspr.
improviserades av exekutören men sedermera
även utformades av tonsättaren.
I nyare konserter är K. organiskt
inordnad i tonsättningen.
Ka’der (fr. cadre, av lat.
qua’d-rus, fyrkantig) vid en armé- 1,
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
13. — L e x. VI. Tr. 5. 5. 25.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
