Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kadrilj ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
391
Kaffegarvsyra—Kaffein
392
på de tropiska lågländerna; den
ger större bönor. Även andra
arter odlas, spec. Coffea robu’sta
från Kongo. — Kaffeodling kom
tidigt i bruk i muhammedanska
världen. Mot 1600-t :s slut
infördes kaffebusken till Java, på
1700-t. till Västindien och
Syd-Amerika. C:a %—% av
världshandelns K. produceras numera i
Brasilien, långt mer än hälften
ensamt inom en del av staten
Säo Paulo (jfr tab.).
Kaffe. Produktion i 1,000 ton.
1913 1921
Brasilien ................ 868 845
Venezuela ................. 55 65
Colombia .................. 61 —
Nederländska Indien ....... 29 55
San Salvador .............. 29 43
Guatemala ................. 42 41
Mexiko .................... 37 40
Haiti ..................... 26 29
Porto Rico ................ 23 20
övriga länder ............. 59 80
Hela världsproduktionen ... 1,229 1,280
Santos är viktigaste
exporthamnen. K., som säljes i Sverige,
kommer vanl. från Brasilien,
mindre mängder från andra
länder. Äkta mockakaffe spelar
ringa roll i världsmarknaden.
M a r i n e r a t K. utgöres av
sjö-skadad vara, t r i a g e består av
utrensade, krossade 1. skadade
bönor. — I Europa började K.
användas på 1600-t., på 1700-t.
infördes det i Sverige. Den
hastigt stegrade förbrukningen ledde
till upprepade kaffeförbud (det
sista svenska upphävt 1822). Den
nutida förbrukningen per
invånare i olika länder, jfr tab. sp. 392.
Till Sverige infördes 1923 42,000
ton K. Tullen i Sverige är 50 öre
per kg. — K:s arom betingas av
sönderdelningsprodukter av
kaffegarvsyran (se d. o.), bildade vid
den före användningen
verkställda röstningen. K. innehåller
även kaffein (se d. o.), fett
m. m. Jfr Njutningsme-
Kaffe. Förbrukning per invånare och år.
1912—13
Kg. Kg.
Sverige ........ 5,79 6,72 (1921)
Norge .......... 6,42 —
Danmark ........ 5,10 6,eo (1920)
Finland ........ 4,0S —
Storbritannien o.
Irland ......... 0,27 0,33 (1919)
Nederländerna .. 8,eo —
Belgien ........ 5,44 4,83 (1920)
Tyskland ....... 2,44 —
Frankrike ...... 2,91 3,78 (1920)
Italien ........ 0,78 —
För. Stat..... 4,53 5>80 (1919—20)
del. — K. förfalskas ofta,
varvid skadat K. färgas, bättre
sorter blandas med sämre, malet
K. uppblandas med andra
växtämnen o. s. v. De sistnämnda
försäljas även enbart som surrogat.
Vanliga kaffesurrogat äro
cikoria 1. intubi (se C ikor i a),
”lövetand” (se Maskros),
rostade och malda fikon, rostad råg,
korn, malt, ärter, bönor, betor,
ekollon, jordnötter m. m. K.
förfalskas även med torvmull o. d.
Kaffegarvsyra förekommer i
kaffebuskens frön och blad,
bunden vid magnesia och kalk.
Bildar ett vitt pulver, lösligt i
vatten och alkohol. K. torde utgöra
en blandning av flera substanser.
Kaffei’n, koffei’n, c o f f e
-i’n, trimety’ldio’ x i p u
-r i’ n, växtbas, tillhörande
purin-gruppen, förekommer i
Co’ffea-arters (se Kaffe) frön och blad
(1—2 %), i bladen av tebusken
(2—4 %) och riex
paraguarie’n-sis (1—2 %; se II ex), i fröna
av Paulli’nia so’rbilis (5 %; se
Paullinia) och Co’la
acumi-na’ta (2—4 %; se Kolaträd)
samt i en del andra växter. K.
kristalliserar i vita, i kallt vatten
svårlösliga nålar utan lukt, med
bitter smak. Det verkar
stimulerande (retande) på centrala
nervsystemet. Härvid stegras de
psykiska funktionerna (se
Njutningsmedel) och motverkas
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
