Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalmar—Berga järnväg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
449
Kalmar-Berga järnväg—Kalmarkriget
450
Växjö stift. — Historia. K. var
trol. redan i förhistorisk tid
handelsplats och på 1100-t. köpstad.
Det medeltida K. låg på den nuv.
Gamla stadens plats. Omgiven av
murar och torn samt skyddad
av riksfästet Kalmar slott, som
var säte för fogden över ett
omfattande län, var staden en av
de förnämsta i det medeltida
Sverige. På grund av att dess
borger-skap till största delen bestod av
tyskar, var staden tidvis ansluten
till Hansan. I K. beseglades
Kalmarunionen (se d. o.). Plera
svensk-danska unionsmöten höllos
i K., i S:t Kristoffersgillets hus.
Under Sturetiden blev K. centrum
för svensk-danska strider, särskilt
under de tider, Hemming Gadh
belägrade slottet. Detta kom 1523
i Gustav Vasas besittning och var
en tid förlänat till Berend v.
Melen, vars landsförrädiska
planer medförde en ny belägring.
Trots under 1500-t. uppförda
befästningar föll staden jämte
slottet under Kalmarkriget (se d. o.)
i danskarnas händer. Svårt
förhärjat av krig och eldsvådor,
flyttades K. 1657 till sitt nuv.
centrum på ön Kvarnholmen och
omgavs med starka fästningsverk.
Efter de skånska landskapens
erövring 1658 förlorade K. karaktär
av gränsfäste. K. har till 1915
varit säte för biskopen i Kalmar
stift (se Växjö stift). — 2.
Socken i Uppsala 1. jämte
Övergran och Yttergran pastorat i
Uppsala stift. 630 inv.
Kalmar—Berga järnväg (K.
B. J.), även kallad Kalmar
läns östra järnväg, en
76,6 km. lång järnvägslinje från
Kalmar till Berga på Nässjö—
Oskarshamns järnväg. Spårvidd
0,891 m. öppnad för trafik 1897.
Äg. Kalmar läns östra järnvägs
a. b. Trafikeras gemensamt med
Kalmar—Tor sås järnväg och
Mönsterås järnväg.
Kalmar järnvägar (K. J.)
omfatta de normalspåriga
linjerna K a 1 m a r—E m m a b o d a
och N y b r o—S ävsjöström
(sammanlagd längd 99,6 km.;
öppnade för trafik 1874 och 1876;
äg. Kalmar nya järnvägs a. b.)
samt Sävsjöströ m—N ä s
-sjö (längd 94,2 km., öppnad för
trafik 1914; äg. Sävsjöström—
Nässjö järnvägs a. b.).
Kalmarkriget benämnes kriget
mellan Sverige och
Danmark-Norge 1611—13, föranlett av
tvister om Finnmarken (se d. o.)
och om ”tre kronor” (se
Riks-vapen), av rivalitet i
östersjöprovinserna samt av dansk
ovilja mot Göteborgs anläggning
m. m. Kristian IV av Danmark
bröt april 1611 freden. Stridens
första brännpunkt blev Kalmar,
som efter skiftesrika strider,
varunder danskarnas förrådsplats
Kristianopel intogs av den unge
Gustav Adolf, förrädiskt uppgavs
av Krister Some. Vintern 1611—
12 förlöpte under härjningar och
småstrider, bl. a. Gustav II Adolfs
nederlag vid Vittsjö och
danskarnas fåfänga stormning av
Gull-berg. 1 maj 1612 föll Ryssby skans
n. om Kalmar, 24 maj Älvsborg
och 11 juni Borgholm. Därefter
framryckte danskarna mot
Jönköping, med två härar, en från v.
under konung Kristian och en
från ö. under Gert Rantzau, men
de måste båda återvända utan
avgörande framgångar. Efter en
dansk flottexpedition till
Stockholms skärgård hösten 1612
avtynade krigsrörelserna. Samtidigt
förbereddes freden, vilken slöts i
Knäred jan. 1613, varvid Sverige
uppgav sina anspråk i
Finnmarken och i östersjöprovinserna,
men ej på ”tre kronor”. Det hår-
Ord, som ej återfinnas under
K, torde sökas under C och H.
15. - Le x. VI. Tr. 5. 5. 25,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
