Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalmar slott ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
455
Kalmar stadgar—Kalmregioner
456
ring under ledning av prof. M.
Olsson. — Sedan 1872 förvaras
Kalmar läns fornminnesförenings
samlingar å slottet.
Kalmar stadgar, Kalmar
artiklar, en överenskommelse,
som efter Sigismunds val till
polsk konung 1587 avslöts mellan
denne och Johan III och
varigenom för Sveriges del det
kommande unionsförhållandet till Polen
reglerades.
Kalmartidningen
Barometern, en i Kalmar utkommande
daglig, moderat morgontidning.
K. grundades 1841.
Kalmar—Torsås järnväg (K.
Ts J.), en 39,2 km. lång
järnvägslinje från Kalmar till
Torsås på östra Blekinge järnväg.
Spårvidd 0,891 m. öppnad för
trafik 1899. Äg. Kalmar—Torsås
järnvägs a. b.; trafikeras
gemensamt med Kalmar—Berga
järnväg och Mönsterås järnväg.
Kalmarunionen, den
statsför-bindelse mellan de tre nordiska
länderna, som med vissa avbrott
bestod 1389—1521. Den
grundlädes, då konung Olof av Norge ss.
på mödernet ende manlige ättling
av Estridska ätten även blev
konung i Danmark och i båda
länderna efterträddes av sin
moder Margareta. Till Sverige, på
vars tron Margareta ss. Folkunge
hade anspråk, inkallades hon vid
upproret mot Albrekt av
Mecklenburg 1389. Sedan Erik av
Pommern utsetts till Margaretas
efterträdare, blev unionen
högtidligen beseglad genom hans
kröning till konung över alla tre
länderna på en gång, i Kalmar
1397. Därvid förhandlades även
om en reglerande unionsakt, men
det uppsatta förslaget blev aldrig
antaget. Det åberopades dock
redan 1425 ss. gällande, och först
på 1880-t. ådagalades dess rätta
karaktär av O. S. Rydberg.
Förslaget synes närmast vara ett
uttryck för de svenska anspråken i
unionsfrågan och stod i strid dels
med unionsregenternas krav på en
stark centralregering, dels med
Norges fasthållande vid
arv-konungadömet. Ehuru sålunda
utan rättsligt bindande grundval,
betraktades dock K. ss. sluten för
evigt, avsedd att förverkliga den
inbördes freden i Norden och
representerande ett politiskt ideal
av högre ordning. De då föga
utpräglade nationella olikheterna
syntes ej heller stå i vägen för
sammanslutningstanken. K.
misslyckades emellertid, delvis på
grund av unionskonungarnas
personliga olämplighet samt
tendensen till dansk hegemoni, men
kanske framför allt på grund av
omöjligheten att med dåv.
kommunikationer sammanhålla hela
Norden. Från 1448 hade i Sverige
det nationella motståndet mot K.
överhanden, och under den
följande unionstiden var föreningen
en verklighet sammanlagt endast
11 år. Respekten för själva
unionstanken var dock
synnerligen stark, och den svenska
oppositionen riktade sig främst
mot danskarnas sätt att tillämpa
densamma.
Kalme’ra (fr. calmer), lugna.
Kalmregio’ner (av fr. calme,
lugn), zoner kring jorden, där
allmän vindstilla råder. Detta
är fallet i trakterna vid
ekvatorn ute på oceanerna. Där
pas-sadvindarna (se d. o.) mötas,
tränges luften sakta och nästan
omärkligt uppåt. K. äro
synnerligen nederbördsrika med regn
året runt. I mars och april ligga
K. sydligast (i Atlanten 3° n. br.
-—ekvatorn, i Stilla havet 5°—3°
n. br.), i sept. och okt. nordligast
(i Atlanten 11°—3° n. br., i Stilla
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
