Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalmuck ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
459
Kalott
460
enhet användes kilogram- 1.
gramkalori (förk. kgkal. resp,
grkal. 1. Kal. resp, kal.), den
värmemängd, som behövs för att höja
temperaturen hos 1 kg. 1. 1 gr.
vatten med 10 C. En
hekto-k a 1 o r i är 100 Kal. Den
värmemängd, som åtgår för att
uppvärma en kropp, är proportionell
mot kroppens massa och mot
temperaturstegringen. För att
uppvärma m gr. vatten t° åtgå alltså
mt kal., för andra ämnen cmt
kal., där c är ämnets
specifika värme, cm kallas en
kropps värmekapacitet 1.
vattenvärde, då det tydligen
är lika med den vattenmängd,
som för en viss
temperaturstegring kräver samma värmemängd
som kroppen. — K. utföres i
kalorimetrar. Vanligast
är blandnings k a 1 o r i m e
-tern, som består av ett
metallkärl, vilket för att minska
värmeutbytet med omgivningen
ställes inuti ett vidare kärl, vars
temperatur måste vara nära lika
det inre kärlets. Detta fylles med
en vätska (vanl. vatten), vari
termometer och omrörare neddoppas.
Skall en kropps spec. värme
bestämmas, uppvärmes den till en
högre temperatur än kalorimeter
-vätskan och lägges så i denna,
varefter omröring sker och
sluttemperaturen avläses. Genom att
sätta den av kalorimetern och
kalorimetervätskan Upptagna
värmemängden lika med den av
den uppvärmda kroppen avgivna
kan man beräkna kroppens spec.
värme. Kalorimeterns
vattenvärde måste vara bekant. Spec.
värmet hos gaser vid konstant
volym mäter man genom att
bestämma vattenvärdet hos en
metallbehållare dels tom, dels
fylld med gas av högt tryck. Spec.
värmet vid konstant tryck erhål-
les, om man leder den uppvärmda
gasen genom ett i
kalorimetervätskan befintligt spiralrör och
mäter vätskans uppvärmning.
Värmetoningen vid kemiska
reaktioner, smält- och
ångbildnings-värme kan bestämmas genom att
låta reaktionen, resp, frysningen
1. kondensationen försiggå i ett i
kalorimetervätskan nedsänkt kärl.
Förbränningsvärme bestämmes i
bombkalorimeter, ett
invändigt platinaklätt stålkärl,
som fylles med brännämnet och
syrgas vid högt tryck och
ned-sänkes i en kalorimeter. Efter
elektrisk antändning bestämmes
temperaturstegringen i
kalorime-tervattnet. Gasers
förbränningsvärme bestämmes enklare i g a s
-kalorimeter, i vilken en
gaslåga avger sitt värme till en
jämnt flytande vattenström, vars
temperaturhöjning mätes. — Till
K. hör vidare bestämning av
förhållandet mellan kalorin och
andra energienheter. Genom
mätning av värmeutvecklingen genom
friktion har man funnit 1 Kal.
= 427 mkg. (mekaniska
värmeekvivalenten).
Genom mätning av
värmeutvecklingen i ett av en elektrisk ström
genomflutet motstånd har man
funnit 1 Kal. — 4,184 joule.
Kalo’tt (fr. calotte, diminutiv
av cale, mössa), rund, tätt
åtsittande mössa utan skärm, ingår i
det romersk-katolska
prästerskapets ämbetsdräkt. Förr bars K.
allmänt även av andra än andliga.
— Matem. Den av ett plan
avskurna delen av en sfärisk yta.
— Kalottpredikningar,
av O. v. Dalin författade och i
den efter mönster av Ludvig
XIV: s humoristiska
kalottistsäll-skap instiftade kalottorden
upplästa predikningar, satiriserande
tonen hos samtidens prästerskap.
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
