Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalotypi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
463
Kalvdans—Kalydonska jakten
464
vilken, anrättad på olika sätt,
utgör ett lättsmält och välsmakande
födoämne.
Kalvdans 1. k a 1 v o s t,
pudding tillagad av råmjölk, tillsatt
med ägg, socker och mandel.
Kalvdiarré 1. k a 1 v d ö d,
sjukdom hos kalvar, mera sällan hos
andra djur, vilken orsakas av
bakterier. Symtom: häftig diarré,
feber, mattighet och upphörd
foderlust. C:a 80 % av djuren dö.
K. förebygges genom desinfektion
och serumbehandling.
Kalvdifteri, hos kalvar
förekommande inflammation av
slemhinnan i mun och svalg, stundom
även tarmkanal och luftvägar.
Symtom: feber, upphörd
foderlust, salivflytning, gråbruna
beläggningar och mellan dem
rötsår på nämnda slemhinnor. Enär
djuren oftast dö, bör nedslaktning
och desinfektion företagas.
Kalvi’11, se Äppleträd.
Kalvfn, se Calvin. —
Kalvinister, anhängare av
Cal-vins lära, k a1 v i n i s m e n.
Kalvkyckling, maträtt, lagad
av hoprullade kalvköttskivor,
som stekas, fyllda med smör och
persilja.
Kalvkyl, lårstycke av kalv.
Stekes hel med benet, ”kalvstek”,
1. användes benfri till finare
rätter.
Kalvlamhet, se Fölsjuka.
Kalvning. 1. Förlossning (jfr
d. o.) hos nötkreatur. •— 2. Se
Glaciär sp. 1282.
Kalvningsfeber, f ö r 1 o s s
-ningslamhet, mjölk-kastning 1. - feber, drabbar
(vanl. inom de 3 första dagarna
efter förlossningen) mest äldre,
högmjölkande nötkreatur
(3:e—-4:e kalvningen) men även får,
getter, svin. Orsaken är ej säkert
känd. Symtom: svaghet i
bakbenen, övergående i lamhet,
avstan
nad mjölkavsöndring,
medvetslöshet. Behandling: juvret pumpas
efter urmjölkning fullt med luft.
För att förebygga K. sinlägges
kon minst 3 veckor före
kalvningen samt hålles närmaste tiden
före och efter förlossningen på
knapp utfodring.
Kalvost, se Kalvdans.
Kalvsund, fiskläge och
muni-cipalsamhälle i öckerö skn, Göteb.
1. 195 inv.
Kalvsvik, socken i Kronob. 1.,
jämte Jät pastorat i Växjö stift.
1,055 inv.
Kalvträsk, kapellförs. i
Burträsk förs., Västerb. 1. 1,375 inv.
Kalvuppfödning. Tjurkalvar,
ej lämpliga till avels- 1. dragdjur,
säljas till slakt som spädkalvar
1., gödda under 2—2 % mån., som
gödkalvar. Den nyfödda kalven
skiljes vanl. från modern. I
början gives moderns råmjölk, första
dagen ej mer än 0,5 1., sedermera
oskummad mjölk (15:e dagen c:a
7 1.). Härefter övergår man till
skummjölk. Utfodring med mjölk
upphör fullständigt vid 6—7
mån:s ålder. Redan vid 4—5
veckors ålder bjudes fast foder, ss.
fint hö, havregröpe, krossade
lin-frökakor och skurna rotfrukter.
Ungdjurens foder utgöres av hö,
rotfrukter, blandat kraftfoder och
grönbete, och foderbehovet
beräknas till 1—1,5 foderenheter och
100—150 gr. smältbar äggvita per
100 kg. levande vikt. Tjur- och
gödkalvar utfodras kraftigare.
Kalydo’nska jakten, en i en
grekisk hjältesaga behandlad
jakt, som anställdes av Oineus,
härskaren i Kalydon i Aitolia,
mot en vildgalt, som av Artemis
sänts att förhärja Kalydons fält
till straff för att Kalydon
försummat ett offer åt gudinnan. Galten
dödades av Oineus’ son Meleagros,
som dock under en av Artemis
an
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
