Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kamisarder ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
479
Kammarmusik—Kammarrätten
480
männas talan i vattenmål,
ändring i rikets administrativa,
kommunala och kyrkliga indelning,
städernas donationsjord m. m. —
K. utgöres av en generaldirektör
ss. chef samt sex kammarråd (ett
å extra stat). De K. tillhörande
ärendena fördelas å rotlar, en för
varje kammarråd. Hos K. äro
anställda ett flertal tjänstemän ss.
advokatfiskaler, sekreterare,
ar-kivarier, fiskaler, notarier,
re-gistrator och amanuenser. Inom
K. finnas ett
advokatfiskalskon-tor för bevakande av kronans rätt
och utförande av dess talan i till
kollegiets befattning hörande
ärenden och betr, danaarv samt
för utförande av K:s talan i
vattenmål, fyra arkivkontor för
utredningar, ett av kontoren särskilt
för lantmäteriutredningar samt
ett registratorskontor. — K. leder
sitt ursprung från 1539, då
Gustav Vasa uppdrog
finansförvaltningen åt ett kollegialt
kammarråd. Ämbetsverket, sedermera
kallat kammaren, kom snart att
arbeta på två avdelningar,
räntekammaren för
penningförvaltningen och räkningekammaren för
kontroll av fogdeförvaltningen.
Genom kammarordningar 1613
och 1618 fick verket en fast
organisation ss. riksämbetsverk, och
genom R. F. 1634 blev det ett av
de fem rikskollegierna, varefter
benämningen K. trängde igenom.
K:s chef var 1602—84
riksskatt-mästaren och 1684—1914 en
särskild president. K:s senare
utveckling kännetecknas av en i mån
av utvecklingen av verkets
uppgifter skeende utbrytning därur
av nya ämbetsverk, ss. på 1600-t.
Bergs- och Kommerskollegierna
samt Kammarrätten, 1720
Statskontoret, 1824
Generaltullstyrelsen, 1827
Generallantmäterikonto-ret, nu Lantmäteristyrelsen, 1859
Skogsstyrelsen, 1882 genom
övertagande av nya uppgifter från K.
ombildad till Domänstyrelsen.
Kammarmusik, vanl.
benämning på instrumentalmusik
skriven och utförd för en mindre
besättning (duett, trio, kvartett,
kvintett o. s. v.). I äldre tid
angav K. profan musik, särskilt
sådan som utfördes vid furstehoven.
— Kammarm u’si k er, i
äldre tid benämning pä musiker
i ett furstligt kapell; ännu gängse
(ej officiell) beteckning för
svenska hovkapellets medlemmar.
Kammarråd, se
Kammarkollegium.
Kammarrätten, ett till
finansdepartementets huvudtitel
hörande centralt ämbetsverk, före 1695
en avdelning av
Kammarkollegium och till 1799 benämnt
Kammarrevisionen. K. är
dels domstol, dels förvaltande
verk. Dess ämbetsbefattning avser
huvudsaki. följande: balansmål 1.
angivelser mot kronans och
allmänna verks uppbördsmän och
redogörare för tillgrepp och
förskingring av dem anförtrodda
medel 1. persedlar; åtal mot
ämbets-och tjänstemän för fel och
försummelser i avseende å såväl
uppbörden, förvaltningen och
redovisningen av offentliga medel som ock
kontrollen och tillsynen därav;
besvär i taxeringsmål; besvär över
länsstyrelsernas beslut i vissa
frågor ss. i fattigvårdsmål samt
beskattningsf örf attn ingarnas
tilllämplighet och verkställighet;
besvär i mantalsskrivningsmål
samt besvär i mål rörande
till-lämpning av bestämmelserna
ang. kyrkoböckers förande. — K.
består av president samt 14
kammarrättsråd, ävensom extra
kammarrättsråd och e. o. assessorer,
övriga ämbets- och tjänstemän äro
advokatfiskal, sekreterare,
nota
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
