Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kammarrättsråd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
483
van Kampen—Kana
484
Kamtjatka. Landskap med vulkanen
Kljutjevskaja Sopka (4,916 m.),
världens högsta vulkankägla.
visst slag, t. ex. K. mot
rusdryckerna. K. betecknar även den
tidsperiod, inom vilken produktionen
inom vissa säsongartade
verksamhetsgrenar är koncentrerad.
van Ka’mpen 1- C a’ m p e n
[fann], Jakob, f. 1595, d. 1657,
holländsk arkitekt, vistades 1615
—21 i Italien, där han främst
tog intryck av Palladio och
Sca-mozzi. Den klassicistiska
strömning, för vilken de Keyser var
huvudmannen under de föreg.
decennierna och som även framträtt
i några av de Keys arbeten, blev
hos K. fri från de inhemska
renässanselementen. K. gjorde i
allm. blott utkast till byggnader,
vilkas utförande överlämnades
till hans medhjälpare. Bland hans
arbeten märkas främst
ritningarna till Mauritzhuis i Haag (1633;
se ill. till Byggnadskonst
sp. 862), där Pieter Post var
byggnadsledare, samt hans
mästerverk, rådhuset (nu slottet)
i Amsterdam (se ill. till
Holländsk konst sp. 867 f.), där
K:s skisser vidare utarbetades av
Post och de Keyser m. fl.
Kampen för tillvaron, se U t
-vecklingslära.
Kampe’ra (av fr. camper, av
lat. ca/mpus, fält), ligga i läger i
det fria; bo.
Kampe’schträ, se H
aema-t o x y 1 o n.
Kampövning, av äldre
gymnastiska författare använd term
för betecknande av brottning,
boxning m. fl. övningar (jfr
Gymnastik sp. 175).
Kamtapp, axeltapp med
uppsvarvade kammar, som hålla en
axel i ett bestämt horisontalläge.
Kamtjadaler, folk i s. delen av
Kamtjatka. K. räkna blott några
tusen individer och äro mycket
uppblandade, framför allt med
ryssar.
Kamtjatka, halvö i ö. Sibirien
mellan 51° och 60° n. br. Bergig,
med många vulkaner. Strängt
klimat med riklig nederbörd. I
vissa trakter finnes barrskog.
Utmärkande äro även vidsträckta
alsnår samt björkskog med
markvegetation av mer än manshöga
örter (t. ex. flockväxter).
Djurvärlden består av vildren, björn,
varg, räv, sobel, hermelin, hare
m. fl. samt änder, svanor, talrika
havsfåglar, lax m. m.
Befolkningen utgöres av kamtjadaler,
korjaker, tjuktjer och lamuter
samt ryssar, japaner, kineser,
koreaner o. a.
Mineralfyndighe-ter, föga bearbetade. Näringar:
fiske, jakt, renskötsel. Japanerna
ha längs kusten av K. anlagt
stora moderna konservfabriker.
K. upptäcktes och koloniserades
av ryssarna på Peter den stores
tid. 1920—22 undersöktes K.,
särskilt dess växt- och djurvärld, av
en svensk vetenskaplig expedition.
K. bildar jämte närliggande
kustområden ett ryskt guvernement.
1,301,189 kvkm. 42,000 inv.
Huvudstad Petropavlovsk.
Kamull, se Kamgarn och Ull.
Kana i Galiléen (Joh. 2: i;
Ord, som ej återfinnas under
K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
