Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kanada
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
489
Kanada
490
sig på en grundlag av 1867. Den
utövande makten ligger hos den
engelske konungens
generalguvernör och hos ministären (Privy
Council). Den lagstiftande
makten har parlamentet, som består
av senaten (vars medl. utnämnas
på livstid av generalguvernören)
och underhuset (House of
Com-mons) (vilket väljes genom allmän
rösträtt för en period av 4 år).
Parlamentet sammanträder i
Ottawa. Varje provins har sin egen
av generalguvernören utnämnda
guvernör, sin administration och
sitt parlament. Territorierna
styras av en kommissarie och ett
fyramannaråd. — Rättsväsen. En
högsta domstol finnes i Ottawa,
överdomstolar i varje provins och
domstolar i varje grevskap
(county). ■—- Försvarsväsen.
Armén är organiserad efter rent
milissystem med 12—16 dagars
årlig utbildning, vartill komma
omkr. 4,000 man värvade trupper.
Flottan är obetydlig, men
luftstridskrafterna relativt starka.
— Religion. 1921 funnos omkr.
3,4 mill. romerska katoliker, 1,4
mill. presbyterianer, 1,4 mill.
anhängare av engelska högkyrkan,
1,2 mill. metodister och 1,4 mill.
Kanada. Flodbild från skogsdistrikten.
Kanada. Insjö bland Klippiga bergen,
tillhörande andra religiösa
samfund. — Undervisningsväsen och
kulturella institutioner.
Folkundervisningen är obligatorisk och
talrika högre skolor finnas,
däribland 23 högskolor och
universitet (6 statliga). De förnämsta
äro de engelska i Toronto,
Montreal och Winnipeg och de
franska i Quebec och Montreal. —
Historia. K:s egentlige
upptäckare var fransmannen J. Cartier,
som 1534 seglade in i S:t
Law-renceviken och f. å. nådde fram till
trakten av nuv. Montreal. Cartier
gav detta område namnet K.,
som på de där bosatta
indianernas språk betydde ”by” 1.
”bygd”. Kolonisationen började
dock först på 1600-t. och leddes
främst av S. de Champlain, som
under sina försök att finna en
”nordvästpassage” trängde fram
till Ontario- och Huronsjöarna.
Under strider mot indianer
(iroke-ser) och engelsmän utvidgades
den franska kolonin, som kallades
Nouvelle France och en tid leddes
av Cent Associées, ett
handels-och kolonialkompani (se d. o. sp.
415). K:s äldsta huvudnäring var
pälsvaruhandeln, på vilken de
första handelsplatserna grundade
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
