Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kanada - Kanadabalsam ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
493
Kanadabalsam—Kanaker
494
män under ledning av advokaten
Papineau, samtidigt som i övre K.
brittiska nybyggare, anförda av
skotten Mackenzie, sökte
tillkämpa sig demokratiska
styrelsereformer och en bättre jordfördelning.
Upproren nedslogos, varefter
earlen av Durham (se denne)
återställde lugnet genom sin
moderata politik. På grundval av en
rapport av Durham genomfördes
Quebec Act 1840, varigenom övre
och Nedre K. sammanslogos och
vid generalguvernörens sida
ställdes en ministär, som var ansvarig
inför ett parlament.
Parlamentarismen infördes av
generalguvernören lord Elgin. Snart
framträdde en strävan att förena alla de
brittiska kolonierna i
Nord-Ame-rika till ett federativt
statsförbund. Under medverkan av den
konservative ledaren J. A.
Mac-Donald utarbetades The British
North America Act, K:s nuv.
grundlag, som 1867 antogs av
engelska parlamentet (se ovan
sp. 489). Till statsförbundet
anslöto sig genast kolonierna
New Brunswick och Nova Scotia
samt 1873 Prince Edward Island,
medan Newfoundland (se d. o.)
vägrade anslutning. MacDonald
blev den förste premiärministern
för förbundsstaten, som under
hans långa och kraftfulla styre
(1867—73 och 1878—91)
genomgick en enastående utveckling.
1869 förvärvades Hudson’s Bay
Companys ofantliga områden, de
s. k. Nordvästterritorierna, och
1870 konstituerades Manitoba ss.
särskild provins. Redan 1838 hade
Brittiska Columbia konstituerats
ss. brittisk kronkoloni, på grund
av den starka invandringen efter
upptäckten av guldfyndigheter,
och 1871 ingick denna ss. provins
i K. på villkor att en järnväg
skulle byggas från Atlanten till
Stilla havet. Denna fullbordades
1886 och öppnade oerhörda
sträckor av det inre K. för kolonister.
1905 konstituerades av dessa
nybyggarområden provinserna
Alberta och Saskatchevan.
Gränstvister med För. Stat, löstes
genom skiljedom, och sedan 1903 är
gränsen mellan de bägge staterna
överallt fastställd. Efter en
liberal valseger 1896 hade den
fransk-bör dige Wilfrid Laurier blivit
regeringschef. Denne var
övertygad anhängare av den
brittiska rikstanken men ivrade för
ett ekonomiskt närmande till
För. Stat., vilket ledde till ett
liberalt nederlag vid valen 1911.
Lauriers efterträdare, Robert
Borden, en ivrig anhängare av
Chamberlains imperialistiska
idéer, hävdade under världskriget
K:s solidaritet med det brittiska
moderlandet och genomdrev
införandet av allmän värnplikt.
Över 400,000 soldater sändes från
K. till Europa; en stor del av
dessa voro organiserade i
fransk-språkiga truppförband.
Versail-lesfreden undertecknades även av
K:s ombud, och K. inträdde ss.
stiftande led. i N. F. 1920. Ett
yttre tecken på K:s självständiga
ställning är, att det sedan 1922
har eget sändebud i För. Stat.
Kort efter Bordens avgång 1920
vunno liberalerna en valseger, och
deras ledare W. L. Mackenzie
King blev då premiärminister.
Kanadabalsam, se A b i e s.
Kanadahjort, se
Kronhjortsläktet.
Kanadiska sjöarna, G r e a t
Lakes [grejt lejks], gemensamt
namn på övre sjön, Michigan,
Huron, Eriesjön och Ontario.
Kana’ker, de inföddas på
Hawaii namn på sig själva, numera
använt om alla infödingar i
Polynesiens och Melanesiens övärld.
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
