Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kapitalbildning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
539
Kapitalist—Kaplan
540
profitens, skull och ej för
tillgodoseende av mänskliga behov
(”behovshushållning”). I allm. är
det emellertid just genom att så
smidigt som möjligt tillgodose
konsumenternas behov (goda 1.
dåliga), som vinst uppnås, varför
det tillsvidare är en öppen fråga,
huruvida behoven genom annan
samhällsordning kunna
tillgodoses bättre än genom K.
Kapitali’st, eg. ägare av
kapitalföremål, d. v. s. producerade
produktionsmedel, 1. av abstrakt
kapital (se Kapital); i
språkbruket ibland liktydigt med
företagare, arbetsgivare, jordägare i
motsats till kroppsarbetare.
Kapitalränta (eng. interest. fr.
intérèt, ty. Zins), det belopp
(vanl. beräknat per år och i
procent), som en utlånad
penningsumma (dispositionsrätten över
ett visst abstrakt kapital)
avkastar. K:s höjd bestämmes av
tillgång och efterfrågan å sparande.
Kapitalstraff (av lat. ca’put,
huvud), dödsstraff.
Kapi’tel (av lat. ca’put,
huvud). 1. Huvudinnehållet i en
skrift 1. i en dess avdelning,
angivet i en däröver placerad
rubrik; sedan också resp, avdelning
själv. En dylik indelning infördes
redan på 300-t. i grekiska
handskrifter av N. T. Den nuv. i Bibeln
förekommande härrör från början
av 1200-t. — 2. Förkortad
benämning för dom-, kollegiat- 1.
ordenskapitel.
Kapitula’rier (lat.
capitula’-ria), benämndes i Frankiska
riket under karolingerna
regeringens påbud och lagändringar i
motsats till folkens gamla lagar.
Kapitulatio’n (fr.
capitula-tion), överenskommelse mellan
krigförandes stridskrafter, som
innehåller bestämmelser för
över
lämnandet av fästningar, andra
befästa platser 1. väpnade styrkor
1. krigsfartyg. Det tillkommer
allenast vederbörande militära
befälhavare att sluta dylika
överenskommelser. I reglementet ang.
lantkrigets lagar och bruk
(Haag-konventionen 1907) stadgas, att
K. bör stå i överensstämmelse
med den militära hedern och
samvetsgrant skall iakttagas av de
båda krigförande. — K. benämnas
vidare vissa traktater, varigenom
i en del icke kristna länder ett
slags exterritorialrätt medgivits
kristna staters undersåtar (se
Konsular jurisdiktion).
Kapitä’1 (lat. capite’llum,
dimin. av ca’put, huvud), den
översta, vanl. rikast utsmyckade
delen av en kolonn, pelare 1.
pilaster (se dessa ord och
Kolonn-ordning).
Kap—Kairojärnvägen,
längdbana genom ö. Afrika,
fullbordad till %. S. bandelen (4,200
km.) går från Kapstaden till
Bukarna vid Kongo, som där är
segelbar. N. delen går från Kairo
till al-Obeid v. om Nilen (med
avbrott och ångbåtsförbindelse
sträckan Assuan—Wadi Halfa i
Egypten). K., för vars
förverkligande Cecil Rhodes framför allt
var livligt verksam, kan icke
tävla med den för både frakter
och persontrafik billigare
sjövägen men kan ändock få stor
ekonomisk betydelse genom
bibanor till Atlantiska och Indiska
oceanen. Framför allt är K. en
”politisk” järnväg, avsedd att
förena Englands besittningar i
Syd- och Nord-Afrika.
Kapkoloni’n, se Syd-Af rik a.
Kapla’n (mlat. cappela’nus, av
cappe’Ua, kapell), i äldre tid
benämning på präst i kapell- 1.
annexförsamling 1. hjälppräst i
större församling. Sådan präst
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
