Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kara ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
549
Kara—Karamell
550
Kara, turk., svart; ingår i en
mängd namn, t. ex. Kara-Dag,
berg och udde på Krim.
Karabugas, se Kaspiska
havet.
Karaby, socken i Skarab. 1.,
jämte Tun och Friel pastorat i
Skara stift. 320 inv.
Karachi [kara’tji], stad n.v.
om Indusdeltat, Indien. Utmärkt
hamn; exportort för n.v. Indien.
Ändpunkt för Indusdalbanan.
220,000 inv.
Kara dja, Mary, f. 1868,
dotter till L. O. Smith, gift 1887 med
turkiske ministern i Sthlm,
Karadja pasja (d. 1894), väckte på
1890-t. uppseende genom
spiritis-tisk propaganda och ockultistiskt
författarskap.
Kara’dzic [-djitj], V u k S
te-f a n o v i c, f. 1787, d. 1864,
serbisk författare, serbiska språkets
nyskapare, den nya serbiska
litteraturens fader. Efter det olyckliga
kriget 1813 flydde K. till Wien,
där han skrev den första serbiska
grammatiken och första serbiska
ordboken. K. översatte till
serbiska N. T.; av stor betydelse äro
även hans samlingar av serbiska
folkvisor och folksagor.
Kara’ff, k a r a f f i’n (av fr.
carafe, av arab, ursprung), ett
slags flaska av glas för vin,
vatten m. m.
Karaga’n, se Caragana.
Karage’n, detsamma som
caragheen.
Karageo’rgievic [-vitj],
dynasti i Jugoslavien (se d. o. sp.
260).
Karahavet, K ar i sk a
havet, del av N. Ishavet, mellan
Novaja Semlja och Tajmyrhalvön.
K. är öppet åt det övriga Ishavet
i n.ö. och står i förbindelse med
detta i v. genom Karaporten
och två andra sund.
Karaiber, se K a r i b e r.
Karakoru’m (svarta berget) 1.
M u s t a g (isberget). 1.
Bergskedja i inre Asien, n. om
Himalaya och skild från dennas v.
del genom övre Indus’ dal samt i
v. sammanhängande med Pamir
och Hindukusj, i ö. med
Trans-Himalaya. K. har bildats genom
veckning men tidigare än de
tertiära kedjorna, har mycket höga
toppar (den högsta, Godwin
Austen, 8,620 m.) och mycket
stor passhöjd samt är starkt
nedisat och otillgängligt. — 2. Två
ruinstäder i n. Mongoliet på ung.
47° n. br., 102° ö. 1., av vilka den
ena på 1200-t. varit
mongolkha-nernas residens.
Karaktä’r (grek. karakte’r,
det inristade), prägel; skaplynne;
sinnelag, sammanfattningen av en
persons moraliska egenskaper,
vilka bestämma hans konstanta
handlingssätt; moralisk styrka;
viljekraftig människa;
skrifttecken (den i svenskan
ursprungligaste betydelsen). — K a r a k
-t ä r i s t i’ k, skildring av en
person 1. av de utmärkande
egenskaperna hos ett föremål.
Karaktäri’stika. Matem. Se
Logaritm. — Fys. Den kurva,
som anger sambandet mellan
ström och spänning t. ex. för en
ljusbåge 1. urladdningsrör.
Karaktäri’stikon, plur. - i k a,
Utmärkande egenskap,
kännemärke, särdrag.
Karaktäristisk strålning, se
Röntgenstrålar.
Karaktärsbyggning,
huvudbyggnad på en större lantgård.
Karame’ll (fr. caramel, av sp.
caramelo). 1. Socker, som genom
upphettning till c:a 200° blivit
bränt och efter avsvalning stelnat
till en svartbrun, glänsande
massa, löslig i vatten och sprit
(sockerkulör). K. användes till
färg-ning av såser, likörer o. d. — 2.
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
