Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karboxyl ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
559
Kardgarn—Kardiograf
560
ta’ria cardamo’mum från Främre
Indien (M a 1 a b a’ rk ar de
-mumma) och Elettaria ma’jor
från Ceylon
(Ceylonkarde-mumma), bägge föremål för
odling. De äro mer än manshöga
örter med krypande jordstam,
från vilken låga, fjälliga
blomskott och höga, bladbärande skott
skjuta upp. Frukterna äro
trekantiga och trerummiga kapslar
med talrika frön, vilka senare
ensamma innehålla den för kryddan
väsentliga eteriska oljan. Annan
K. erhålles bl. a. av Amo’mum
cardamo’mum från Bortre Indien
och Sundaöarna. K. användes som
krydda, i Sverige särskilt i bröd,
samt i läkemedel
(smakförbätt-rande och väderdrivande).
Kardgarn, se S t r e i c h
-garn och Ull.
Kardi’a, grek., magmunnen, se
M a g e.
Kardialgi’ (av grek, kardi’a,
magmun, och a’lgos, smärta),
smärta i maggropen, ofta
anfallsvis påkommande och vanl.
sammanhängande med sjukligt
tillstånd i magsäcken. Jfr M a g
-och tarmsjukdomar.
Kardina’1 (av lat. ca’rdo,
vändtapp; huvudpunkt), i den
romerska kyrkan från början
beteckning för prästerna vid vissa
förnämliga kyrkor, särskilt i Rom
och närmaste omnejd. Man skilde
då mellan kardinaldiakoner,
kar-dinalpresbyterer och
kardinalbiskopar (de sista i Roms
grannstäder). K. blevo en rådgivande
myndighet åt påven
(kardinalkonsistorium 1.
kardinalkolle-fflum), och i deras hand lades
också 1059 påvevalet (se
Gregorius sp. 1489). Från 1200-t.
utnämnas emellertid även präster
på annat håll till K., i det att de
till namnet göras till
kyrkoherdar 1. diakoner vid någon av Roms
huvudkyrkor. Till dessa K. höra
de förr talrika kr on k a r di
-n a 1 e r n a, vilka utnämndes på
förslag av därtill berättigade
katolska monarker, nu blott
Spanien. Numera finnes ej heller
någon verklig skillnad mellan de
olika graderna: alla ha furstes
rang, tituleras eminens (se d.
o.) och bära samma dräkt (vid
högtidliga tillfällen av rött siden,
eljest svart med röda kanter). K.
ha dessutom en särskild, högröd,
bredskyggig hatt,
kardinalshatten, som ej är avsedd att
bäras. 1586 fastställdes antalet K.
till högst 70 (efter de av Moses
utvalda 70 äldste, 4 Mos. 11),
vilket antal sällan uppnås men doek
någon gång överskridits.
Italienarna äro i majoritet. K:s
förnämsta uppgifter äro numera att
i konklav (se d. o.) förrätta
påveval och att tjänstgöra i de för
olika ändamål fungerande k a r
-dinalkongregationerna
(se Kongregation 3), vilka
utgöra en viktig del av k u r i a n
(se d. o.).
Kardinaldygder, se Platon.
Kardinalstreck, se
Kompass.
Kardinaltal, se Grundtal.
Kardiogra’f (av grek, kardi’a,
hjärta, och gra’fein, skriva),
apparat för registrering av hjärtats
rörelser, i sin enklaste form en
tratt, placerad över hjärtspetsen,
förbunden genom en slangledning
med en skrivkapsel. Den därmed
upptecknade kurvan, som visar
kammarkontraktionen, kallas
k a r d i o g r a’ m. För studiet
av förmakskontr aktionen (jfr
Hjärta sp. 826) fordras
samtidig registrering av en v e n
-pulskurva från halsvenerna.
Den fullständigaste upplysningen
om hjärtats
kontraktionsmeka-nism fås ur elektrokardio-
Prd. som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
