Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karg-Elert ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
565
Karg-Elert—Karin (Katarina) Månsdotter
566
Karg-Elert, Sigfrid, f.
1879, tysk musiker, i sina senare
verk anslutande sig till
modernistiska riktningar, har tonsatt ett
flertal verk, av vilka några
kyrkliga uppförts även i Sverige.
Kåri, se F o r n j o t.
Kari’ber, k a r a i’ b e r, en
genom utrotning och uppblandning
försvunnen indianstam, som vid
européernas ankomst huvudsaki.
bebodde Små Antillerna. Deras
språk kvarlever i Syd-Amerika.
Kari’biska havet, randhav till
Atlantiska oceanen, mellan
Cen-tral-Amerika i v., Antillerna i n.
och ö., Syd-Amerika i s. K. har
ett medeldjup på över 2,000 m. och
flera stora djup (det största
6,270 m.) i v. delen av K.
Ka’rien, landskap, som under
forntiden omfattade s.v. hörnet
av Mindre Asien. Karerna
voro av en okänd, icke
indo-europeisk folkstam, besläktad
med det folk, som uppbar
bronsålderns höga kultur på Kreta (se
Egeisk kultur).
Kusttrakterna kommo under järnålderns
förra del i grekernas besittning,
i n. det joniska Miletos, i s. de
do-riska Knidos och Halikarnassos.
Ka’ries, detsamma som caries
(se Benröta). K., K a r i
e’-r a d, se även Tändernas
s j u k d o m a r.
KarikaT, stad jämte område
på ö. kusten av Främre Indien;
fransk besittning. Handel med
ris etc. 135 kvkm. 55.000 inv.,
därav 16,500 i staden.
Karikaty’r (fr. caricature, av
ital. carricare, belasta,
överdriva), en bildframställning, som
söker att fånga det
karaktäristiska 1. löjeväckande hos en
människa, samhällsklass, tidsanda 1.
dylikt genom att överdriva någon
1. några av dess yttre 1. inre
egenskaper. Till följd härav har K.
alltid ett satiriskt, polemiskt 1.
agitatoriskt syfte i motsats till
skämtteckningen, som illustrerar
1. själv utgör en anekdot. — K.
träffar man redan under antiken
hos bl. a. egypter, greker och
romare. I de medeltida
manuskriptens och t. o. m. kyrkornas
bildutsmyckning ingå drastiska K.
Särskilt vanliga under dessa äldsta
tider äro s. k. djurkarikatyrer,
där en händelse satiriseras genom
att deltagarna utbytas mot djur 1.
en enstaka person genom att
förses med t. ex. åsnehuvud. I och
med kopparstickets införande får
K. större utbredning och
användes t. ex. under reformationstiden
som agitationsmedel. Bland större
konstnärer före 1800, som
omhuldat K., märkas P. Brueghel
d. ä., Callot, Hogarth och Goya,
vilka utförde sina K. i
kopparstick 1. etsning. Med 1800-t.
trädde K. på allvar i den politiska
agitationens och samhällssatirens
tjänst. I alla länder utkommo
särskilda skämttidningar. Den
första av dessa var den franska
La Caricature (1830), följd av
bl. a. Charivari (se d. o.); bägge
innehöllo litografier av Daumier,
den störste av alla tiders
karikatyrtecknare. I England märkes
främst Punch, i Tyskland
Flie-gende Blätter och Simplicissimus,
i Sverige Söndags-Nisse och Strix
(se resp. ord).
Karin (Katarina)
Månsdotter, Erik XIV:s drottning, f.
1550, d. 1612. K. var dotter till
en slottsknekt av bondesläkt.
Tidigt föräldralös, var hon 1564
huspiga hos hovkapellets kantor,
vilken även höll värdshus. Här
torde hon ha kommit i beröring
med konungen, som gjorde henne
till kammarjungfru på slottet och
snart gav deras förbindelse en
officiell prägel. K. hade förvisso
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
