Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karlavagnen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
G05
Karlavagnen—Karlfeldt
606
Karlavagnen, se Björnen.
Karlberg, kungligt slott i
Solna skn, Stlilms 1. K.
uppfördes på 1630-t. av K. Karlsson
Gyllenhielm, om- och tillbyggdes
på 1670-t. av M. G. De la Gardie
efter ritningar av Jean De la
Vallée. K. indrogs under
reduktionen och blev då kungligt lustslott.
1792 inrättades där i samband
med tillbyggandet av två
långsträckta flyglar en krigsakademi,
nu kallad Kungl. krigsskolan (se
Militärläroverk).
Karleby. 1. Socken i Skarab. 1.,
jämte Slöta, Åsle, Mularp och
Tiarp pastorat i Skara stift. 850
inv. Vid Karleby Långa i
K. finnes den största gånggriften
i Sverige, omkr. 17 m. lång, täckt
av 9 väldiga gråstensblock. — 2.
Se Västra Karleby och
östra Karleby.
Karleby, N i 1 s, f. 1892,
socialdemokratisk publicist, redaktör
för Skånska Social-Demokraten
1917—20, för tidskriften Tiden
sedan 1921. K. är sedan 1920
sekr. i socialiseringsnämnden.
Karled, se K o t a.
Karlfeldt, Erik Axel, f.
1864, skald, bibliotekarie vid
Lantbruksakademien 1903—12, medl.
av Sv. akad. 1904, dess ständige
sekreterare sedan 1912. K.
debuterade 1895 med Vildmarks- och
kärleksvisor och har senare
utgivit diktsamlingarna Fridolins
visor (1898), Fridolins lustgård
och dalmålningar på rim (1901;
tills, utg. under titeln Fridolins
poesi, 1902), Flora och Pomona
(1906) och Flora och Bellona
(1918) samt minnesteckningar
över Lucidor (1912) och C. F.
Dahlgren (1923). K. börjar som
en av 1890-t:s provinsiellt
betonade lyriker; den huvudsakliga
inspirationskällan till hans
diktning är hans födelselandskap,
Erik Axel Karlfeldt.
Dalarna, vars natur och tradition,
folkliv och kynne han besjunger i
sina dikter, vilka utgöra en
egendomlig förening av folkdikt och
konstdikt (K:s alter ego är
rust-hållar Fridolin, ”en lärd karl av
bondestam”). K:s ideal är den
trygge och rakryggade dalkarlen,
åt vars vederhäftighet, burleska
humor och förkärlek för ett
kraftfullt språk han givit uttryck, och
i det hela har K. i sina dikter
storslaget och innerligt tolkat
den svenske bondens tanke- och
känslovärld. Så småningom har
K:s diktning blivit alltmer
representativ för svenskt folklynne med
dess allvar och patos, dess sunda
livsglädje och svärmiska längtan,
samtidigt som den funnit vägen
till de lönnligaste själsdjupen och
sökt tolka de mest dunkla och
sammansatta stämningar. Som
stilkonstnär har K. tagit starka
intryck av den bland allmogen
populära litteraturen (exempelvis
Bibeln och bondepraktikan), hans
stil är mättad med originella
bilder, folkliga uttryck och över
huvud taget starkt realistisk. Som
rytmskapare och rimkonstnär
Ord, som ej återfinnas under
K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
