Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karlstads härad ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
621
Karlstads härad—Karlsten
622
Karlstad, östra bron.
med Karlstad—Skoghalls och
Nordmark-—Klarälvens järnväg.
Karlstads härad, Värmlands
L, tillhör Mellansysslets domsaga
och omfattar socknarna
Ham-marö, Karlstads landskommun
och Grava.
Karlstad—Skoghalls järnväg
(K. S. J.), en 7,5 km. lång
järnvägslinje från Karlstads ö. station
till Skoghall. Spårvidd 0,891 m.
Öppnad för trafik 1915. Äg.
Karlstad—Skoghalls järnvägs a. b.
Trafikeras gemensamt med
Karlstad—Munkfors och Nordmark—
Klarälvens järnväg.
Karlstads stift räknar sin
begynnelse från 1647, då den
dittills (från 1580) i Mariestad
boende superintendenten
förflyttades till Karlstad. Under denne
lydde då Värmland och
nordligaste delen av Västergötland. Det
senare området förenades dock
1658 åter med Skara stift i
utbyte mot Dalsland. Under K.
lädes härvid även n. delen av
Bohuslän, vilken emellertid 1693
överfördes till Göteborgs stift.
1772 erhöll K. sin förste biskop.
F. n. omfattar K. Värml. L,
Dalsland samt västligaste delen
av Örebro L, med 12 kontrakt, 69
pastorat, 136 lands- och 5
stads-förs. Areal 24,413 kvkm.
Folkmängd (1 jan. 1924) 361,948 inv.
Karlstads-Tidningen,
var-annandagstidning i Karlstad av
kulturellt frisinnad läggning;
nuv. namn sedan 1884. Redaktör
sedan 1890 är M. Hellberg.
Ka’rlstadt, Andreas (hette
eg. Bodenstein), f. omkr.
1480, d. 1551, tysk
reformator, från 1510 lärare vid
Witten-bergs universitet, i början av
1517 vunnen för Luther, från
vilken han dock snart skilde sig
genom ett djärvare utdragande av
de reformatoriska
konsekvenserna, särskilt i spiritualistisk
riktning. 1521 en tid verksam i
Danmark, genomförde K. under
Luthers uppehåll på Wartburg
åtskilliga radikala reformer i
Wittenberg, bl. a. bildernas
avlägsnande ur kyrkorna. 1524
måste han lämna Sachsen. Genom
några s. å. publicerade traktater
om nattvarden råkade han i skarp
strid med Luther, tjänstgjorde
sedan ss. Zwinglis medhjälpare i
Zürich och blev 1534 prof, i Basel.
Karlsteen, Arvid, f. 1647, d.
1718, den förste svenskfödde
medaljgravören av betydelse.
Utbildad i Paris och London,
anställdes K. 1681 vid Kungl. Myntet i
Sthlm, där han graverade bortåt
100 medaljer. Hans äldre
konunga-porträtt, t. ex. Karl X Gustav (se
ill. till denne), ha en fransk
antikiserande form, medan Karl
XII: smedaljen 1702 är i en mera
personlig, något idealiserad stil.
Karlsten, fästning på högsta
Ord. som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
