Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kartprojektion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
645
Kartprojektion
646
Fr. v. Ytriktig samt längdriktig konisk projektion. Båda med tangering på 45°
n. br. — Albers’ ytriktiga kägelprojektion. Breddgraderna för 30° och 60° bredd
längdriktigt återgivna.
på plana ytor kallas a z i m u
-tala. Tangerar planet globen i
polen, bildas en p o 1 ar pr o j
ektio n, sker beröringen vid
ekvatorn, enekvatorialprojek-t i o n, sker den annorstädes, en
horisontalprojektion.
Cylinder- och kägelprojektioner
kallas normala, då
cylinder-resp. konaxeln sammanfaller med
klotets egen axel,
transver-s a 1 a, då axeln är en förlängd
diameter i ekvatorn, samt s n
edax 1 i g a, då axeln förlöper
genom klotet i annan riktning. K.
kallas skärande, då
projek-tionsytan skär i stället för
tangerar klotet. Det har ibland visat
sig fördelaktigt vid bladindelade
kartverk i konisk K. att för
minskande av projektionsfelen
z o n v i s projiciera kartområdet
på olika koner med tangering i
varje zons mittparallell
(poly-koniska K.) och vid
cylinderprojektioner avbilda v å d e r av
området på olika cylinderytor
med tangering längs vådens
mittmeridian (polycylindriska
K.). Ibland projicieras varje blad
för sig azimutalt (någon gång
koniskt), så att hela området
kommer att återges på ytorna av
en månghörning, som omger
globen (polyederprojektio-ner). Inom dessa tre grupper
kunna bladen endast i begränsad
utsträckning sammanfogas till
större kartor, då bladen ej bli
likformiga. Antalet tänkbara K. är
oändligt, men endast ett fåtal ha
praktiskt värde. K. kunna indelas
i direkta (1.
perspektivi s k a), vid vilkas konstruktion
räta projektionslinjer utgå från
en bestämd punkt, ögonpunkten,
till alla för klot och projektion
gemensamma punkter, och i n
-direkta (1. beräknade),
där globytans återgivande å
planet sker efter andra matematiska
regler. Inom båda
huvudgrupperna förekomma såväl azimutala
som kägel- och
cylinderprojektioner. — A. Direkta K. 1)
Ortografi s k a z i m u t a 1 K.
ögon-punkt på oändligt avstånd,
varvid projektionslinjerna bli
parallella. Användes huvudsaki. för
månkartor. 2)
Stereogra-f i s k azimutal K.
ögon-punkt i jordytan;
projektions-planet tangerar i ögonpunktens
antipodpunkt. Vinkelriktig.
Användes förr ofta för
halvklots-kartor. 3) Gnomonisk
(central) K. Azimutal projektion
med ögonpunkt i jordens
medelpunkt. Den linje (o r t o d r o m),
som på globytan på kortaste
vägen sammanbinder två punkter,
blir en rät linje, och projektionen
användes därför till sjökort ”för
segling i storcirkeln”. 4)
Direkt konisk och direkt
cylinderprojektion.
Ögonpunkterna belägna i jordens
medelpunkt. Båda endast av
teoretiskt intresse. 5) Lamberts
ytriktiga cylinderpro-
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
