Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kastal ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
663
Kastanj eträdet—Kastilien
664
Kastanjeträdet. T. h. blommande gren,
1 mitten nöt, t. v. fruktskål.
Kasta’nj eträdet, Casta’nea
vulga/ris (1. ve’sca), högt träd
(fam. CupuWferae),
härstammande från Medelhavsländerna.
K. har långa, smala, sågade blad
och smala, glesa hängen.
Frukterna, de äkta kastanjerna,
äro nötter, som vanl. till ett
antal av 3 sitta omgivna av en
gemensam, taggig fruktskål. De
äro stärkelserika och förtäras
vanl. rostade. K. odlas i stor
skala i Syd- och Mellan-Europa
samt något (till
prydnadsända-mål) även i s. Sverige. Om
hästkastanj se Aesculus.
Kastanje’tter (fr.
castagnet-tes, sp. castanetas, ”små
kastanjer”), två i form av kluvna
kastanjeskal formade träbitar,
vilka, upphängda på tummen,
sammanslås med övriga fingrar;
användas särskilt i Spanien och
Italien för rytmiskt
ackompanjemang till folkliga danser.
Kastelholm, gammalt fäste i
Sunds skn på Ålands huvudö, nu i
ruiner. K., som redan 1388 var
säte för Ålands 1. K:s slottslän,
var av stor betydelse under
unionstiden och innehades bl. a.
av Hemming Gadh.
KasteTl (lat. caste’llum,
diminutiv av ca’strum, borg). 1. En
mindre fästning, borg 1. ett fort.
— 2. Den på äldre fartyg, t. ex.
galärer, starkt påbyggda för- 1.
akterstäven.
Kastella’n (av mlat.
castéUa’-nus), slottsbefälhavare,
borggreve; numera slottsvaktmästare.
Kastellholmen, liten klippö i
inloppet till Sthlm, mellan staden
och Djurgården. På K. ligger ett
kastell med salutbatteri samt
underofficersbostäder.
Kastigatio’n (av lat.
castiga’-re, tukta), tukt, aga. —
Kasti-g e’ r a, tukta, aga.
Kasti’Iien, sp. Castilla. 1.
Gamla K., landskap i n.
Spanien, omfattande prov.
Santan-der, Palencia, Valladolid, Avila,
Segovia, Soria, Burgos, Logrono.
K. är en högslätt, genomfluten av
Duero, i n. ganska välodlad, i s.
stäpp. I K. ligga de gamla
städerna Valladolid och Burgos samt
hamnen Santander. 1,9 mill. inv.
-— 2. Nya K., landskap i mell.
Spanien, mellan K. lin. och
Sierra Morena i s., omfattande
prov. Madrid, Guadalajara,
Cu-enca, Toledo, Ciudad real. K.
utgör fortsättning av K. 1: s
högslätt och genomflytes av Tajo och
Guadiana; huvudsaki. stäpp, som
mest användes till betesmarker
(merinofår). S.ö. delen (La
Mancha) hör till de ofruktbaraste
delarna av Spanien. I K. ligger
Spaniens huvudstad Madrid samt
Toledo och Almadén. 2,4 mill. inv.
— Historia. Ett självständigt rike
K. grundlädes 933, då den
cen
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
