Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kastlekar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
667
Kastmaskin—Kastratsångare
668
Kastmaskin, se Ballist och
Katapult.
Kastning, abo’rt (jfr d. o.)
hos husdjur är vanligast hos ko
och sto. Sporadisk K. orsakas
av yttre våld, överansträngning,
olämpligt foder (mjöldryga,
unket, mögligt 1. med
svampsporer bemängt foder), förkylning,
trums juka m. m.; infektiös
K. orsakas av bakterier, som
införas i livmodern genom
matsmältnings- 1. könsorganen.
Befaras sporadisk K., torde
densamma kunna undvikas genom att
djuret placeras på ett lugnt,
avskilt ställe, med bakdelen högre
än framdelen. Vid infektiös K. går
behandlingen ut på att mildra
följderna av K. samt förebygga
smittans spridning.
Ka’stor, se Dioskurerna.
Kasto’r (av grek, ka’stor,
bäver), ett slags till hattar m. m.
använd filt av bäverhår. Numera
förekomma allmänt imitationer
av hår från en del andra, mindre
sällsynta djur. — K a s t o’ r
-g a r n, ett av fin ull tillverkat,
flertrådigt tvinnat garn, som
användes till tapisseriarbeten.
Kastori’n, ett slags mjuk,
plyschartad vävnad. Förekommer
i olika kvaliteter.
Kasto’rolja, detsamma som
ricinolja.
Kastpjäs, artilleripjäs, med
vilken eldgivning med krökt
kulbana skall kunna verkställas (jfr
Flackbanepjäs).
Kastration 1. k as t r e’ r i ng
(av lat. castra’re, snöpa),
operation, bestående i borttagandet av
könskörtlarna, vanl. hos individer
av hankön. — Med. K. har
praktiserats sedan historiskt äldsta
tider och omtalas redan av
Aristo-teles. Den användes ännu i
Orienten och förekommer f. n. hos den
ryska sekten skoptserna. Förr
tillämpades den stundom som
straff. Före könsmognaden ger K.
rudimentär utveckling av
könsorganen, såväl av de yttre som av
de kvarvarande inre, och en
hämning i utvecklingen av de s e k u
n-dära könsk araktärerna
(se Kön). K. ingriper djupt i
själslivet (jfr Inre
sekretion och Könskörtlar), och
kastrerade personer, k a s t r
a’-t e r, äro vanl. apatiska. Efter
könsmognaden inträda liknande
men, spec. i avseende på en del av
de sekundära könskaraktärerna,
mindre markerade följder. —
Efter K. upphör all könsdrift
(genom bortfall av inre sekretionen;
se Könskörtlar) samt
förmågan av fortplantning (genom
frånvaron av könsceller). K.
ut-föres före könsmognaden som
förberedelse för vissa yrken:
kastrerade gossar användas efter
uppväxten till eunucker (se
d. o.) 1. sångare (se
Kastratsångare). — Sterilitet
(se d. o.) kan ernås hos mannen
genom avskärning av
sädesledar-na. I motsats till K. upphäver ej
detta ingrepp könsdriften. Se
därjämte Tvångss
terilisa-t i o n. — Veter. K. (hos tuppar
kallad kapunering) utföres
för att beröva djuren
fortplantningsförmåga och könsdrift, göra
dem lugnare och mera
lätthanterliga 1. öka deras
gödningsför-måga. Kastrerade handjur förlora
delvis de sekundära
könskaraktärerna och närma sig hondjurets
typ. Lämpligaste åldern för K. är
hos hingst 1—2 år, tjurkalv 2—3
mån. och svin 3—6 veckor.
Kastra’tsångare, sångare, hos
vilka genom operativt ingrepp (se
Kastration) målbrottets
inträdande förhindrats. K., som
förenade gosstämmans tonläge med
den mognade mannens respira-
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
