Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Katarina ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
687
Katarina
G88
Katarina II. Målning av Alexander
Roslin.
dotter till Lorenzo de’ Medici,
förmäldes 1533 med sedermera
konung Henrik II. Av denne
åsidosattes hon för Diane de
Poi-tiers. Under sin son Frans II :s
korta styrelse rivaliserade K. utan
framgång med ätten Guise om
inflytandet. 1560 kom hon till
makten som regentinna för Karl IX.
över såväl denne som sin tredje
son Henrik III hade den
härsklystna och intriganta K. även
framdeles ett ledande inflytande.
I religionsstriderna (se
Huge-notter) satte K. egen makt
framför katolicismens intressen
och intog därför växlande
ståndpunkter, varigenom den inre
splittringen ökades men
statsmakten bevarades oförsvagad.
Katarina (ry. Jekaterina),
ryska kejsarinnor. 1. K. I Alek-
sejevna, f. 1684, d. 1727. K., som
trol. var en lettisk bondedotter
vid namn Marta S k a v r o n
-s k a j a, blev kort efter sitt bröllop
med en svensk dragon ryssarnas
krigsbyte och var i olika
officerares våld, tills slutligen tsar Peter
I tog henne till sig. Denne blev
alltmer fästad vid den kloka och
behagfulla K. och gjorde henne
1712 officiellt till tsaritsa. Vid
Peters död 1725 grep K.
regeringen med stöd av Mensjikov, som
genom hennes ynnest fick ett
ledande inflytande. •— 2. K. II
A 1 e k s e j e v n a, f. 1729, d. 1796.
Född prinsessa av A n h al t
-Z e r b s t, med dopnamnet Sofia,
förmäldes hon 1745 med
Rysslands tronföljare Karl Peter
Ulrik. K. deltog i flera
misslyckade komplotter mot sin föga
värdige gemål. Hon var själen i
en sammansvärjning, som förde
henne själv på tronen 1762 och
som berövade maken livet. K.
hade tillägnat sig tidens franska
bildning, knöt Diderot till sitt
hov och lät sin korrespondent
M. v. Grimm utbreda ryktet om
hennes storhet och vishet. Hon
genomförde stora reformer i den
upplysta despotismens anda och
förde utåt en hänsynslös och
synnerligen framgångsrik
maktpolitik. Hon deltog i de tre
delningarna av Polen. Genom två turkiska
krig framflyttade hon gränsen
till Dnjestr och Svarta havet
samt undergrävde det osmanska
väldet. I det försvagade Sverige
hade K. ss. beskyddarinna av
den fria författningen ett farligt
inflytande; Gustav III:s
närmanden tillmötesgick hon till en
början men anslöt sig sedan till
Danmark, vilket förde till krig
med Sverige (se Gustav sp.
143 ff.). Krigspolitiken och
Puga-tjovs uppror hämmade ref
ormar
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
