Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Katarina Ulvsdotter ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
691
Kateket—Kateter
692
av grek. kate’kesis, katekismo’s,
undervisning), en för
folkundervisningen avsedd kort
sammanfattning av kristendomens
huvudstycken, vanl. uppställd i frågor
och svar. Redan under
medeltiden fanns ett ansenligt
material av detta slag samlat. Till
övervägande del inpräglades det
på muntlig väg, men mot
medeltidens slut funnos även
talrika skriftliga sammanfattningar.
Reformationen med sitt
brinnande intresse för folkets
undervisning frambragte därpå ett
flertal K. Den mest berömda är
den av Luther själv författade
s. k. Lilla K. av 1529, vilken snart
blev allenarådande och slutligen
(jämte en s. å. utgiven, i
prediko-form hållen större K.) upptogs
bland lutherska kyrkans
bekännelseskrifter. Bland lutheraner är
denna bok vid sidan av Bibeln den
mest spridda och har gång efter
annan försetts med förklarande
”utläggningar”. Bland reformerta
K. intar Heidelbergkatekesen (se
d. o.) ett bemärkt rum. Även
mot-reformationen nedlade sin
åskådning i K. Bland dessa märkas
särskilt de båda av Canisius (se
d. o.) samt den s. k. Gatechi’smus
Roma’nus (1566). •— De första
svenska reformatoriska K. äro
tvenne sannolikt av Olaus Petri
utgivna arbeten från år 1526,, det
ena, Een nyttwgh wnderwijsning,
en fri övers, och bearbetning av
ett äldre kateketiskt arbete av
Luther, det andra, Een skön
nyt-tugh underwijsning, en nästan
ordagrann övers, av en i luthersk
anda starkt bearbetad plattysk
upplaga av en K. från de
böhmisk-mähriska brödernas samfund.
1530 utgav han i fri bearbetning
Luthers stora K. Den första sv.
övers, av Luthers lilla K. torde ha
utkommit någon gång på 1540-t.
Bland svenska
katekesförklaringar märkas spec. de under resp,
tider officiellt påbjudna av O.
Svebi-lius (1689), J. A. Lindblom (1810)
samt 1878 års kommittéarbete.
Kateke’t, undervisare (jfr
Katekes). 1. I gamla kyrkan
den, som undervisade de s. k.
k a t e k u m e’ n e r n a, ”de som
undervisas” (näml, för
mottagande av dopet). — 2. I det nutida
Sverige dels innehavarna av vissa
av Samfundet Pro fide et
chri-stianismo i Sthlm inrättade
lä-rarbefattningar, numera vanl.
yngre prästmän, vilkas
kateket-uppgift inskränkts till att
biträda församlingarnas präster vid
konfirmationsundervisningen, dels
också i Lappland lärarna vid av
Svenska Missionssällskapet
underhållna skolor. — K a t e k e
-t i’ k, läran om metoderna särskilt
för den mera elementära
kristen-domsundervisningen. —-
Kate-k i s a t i o’ n, elementär
kristen-domsundervisning.
Kateku’, garvmedel och
färgämne, som erhålles av Aca’cia
Gatechu’ (fam. Legumino’sae)
från Ceylon, Främre och Bortre
Indien. K. utvinnes genom
kokning av kärnveden, föres i
handeln som stora, fyrkantiga 1.
oregelbundna stycken och användes
till garvning, brunfärgning av
vävnader och i medicinen för att
erhålla verkan på tarmen av den
i K. ingående garvsyran, som av
slemmiga ämnen skyddas
undei-passagen genom magsäcken.
Katekume’n, se Kateket 1.
Kate’t (av grek, ka’tetos,
lodlinje), se Hypotenusa.
KateTer (grek. katete’r, av
katie’nai, nedsänka), rörformigt
instrument av metall 1. kautsjuk,
avsett att införas i blåsan genom
urinröret. — K a t e t e r i s a
-t i o* n, insättande av K.
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
