Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kaukasien ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
701 Kaukasien—Kaukasus 702
och personlighet och umgicks bl.
a. med Winckelmann och Goethe.
Kauka’sien, Kaukasus’
bergland.
Kaukasiska rasen, av tysken
Blumenbach införd benämning på
de folk, som sammanfattas under
namnet vita rasen, vilken han
ansåg härstamma frän Kaukasien.
Kaukasiska språk är en
sammanfattande benämning på ett
flertal i Kaukasien talade 1.
därstädes hemmahörande språk,
som ej äro hänförliga till andra
språkstammar. De indelas i två
från varandra rätt skilda grenar,
en sydlig och en nordlig, mellan
vilka ursprunglig släktskap av
flera forskare ifrågasatts utan
att dock någon klarhet
härut-innan kunnat vinnas. Den sydliga
grenen omfattar sinsemellan
tydligt besläktade språk. Bland dessa
är ge or gi sk an det förnämsta
och det enda av de hithörande,
som varit bärare av en litteratur,
vartill ansatserna kunna spåras
redan på 400-t. e. Kr. Nära
georgiskan stå mingreliskan
och lasiskan i s.v. Kaukasien.
De folk, som tala dessa båda
sistnämnda språk, påstås vara
ättlingar av invånarna i det gamla
Kolkis, liksom georgierna lära
härstamma från de av Herodotos
omnämnda ibererna. Av de många
till den nordliga grenen hörande
idiomen förtjäna nämnas dels
avariskan, som utgör den
förnämsta munarten i en östlig
grupp (i Dagestan), dels
ab-hasiskan och t j e r k
es-s i s k a n, representanter för en
västlig grupp. Av tjerkesserna
har dock en stor del efter
ryssarnas seger 1864 utvandrat till
Mindre Asien och Syrien.
Kau’kasus, ry. Kavka’s. 1.
Bergskedja mellan Kaspiska och
Svarta haven, på gränsen mellan
Europa och Asien, bildad genom
veckning under tertiärtiden. K.
har slocknade vulkaner, Elbrus
(K:s högsta topp, 5,629 m.) och
Kasbek (5,044 m.), och är i sina
högsta delar nedisad, i s. även
längre ned på grund av större
nederbörd. Genom sin betydande
höjd, särskilt i förhållande till
Slaviska slätten i n., sin branta
sydsida och sin
svårtillgänglighet betraktad som en av jordens
mäktigaste bergskedjor. — På
de lägre sluttningarna växer
lövskog, högre upp barrskog,
huvudsaki. av två granarter
(PTcea orienta’lis och Å.’t>ies
nordmannia’na), vilka vanl. bilda
trädgränsen (ung. vid 2,100 m.).
Snögränsen ligger ung. vid 3,600
m. Av skogsträd märkas i övrigt
björk (ovan 1,000 m.), ek, bok,
ask, alm, lönn, valnöts- och
kastanjeträd. Vinstocken odlas
till c: a 1,000 m., råg och korn till
1,500—1,800 m. I högfjällen växa
bl. a. Rhodode’ndron-axter. -—
Djurvärlden överensstämmer
närmast med mell. Europas och är
tämligen rik. Varg, räv, björnar,
mårddjur, sjakaler, panter,
tillfälligtvis även kungstiger,
vildsvin, hjortar, springhare,
stenbock och bezoarget m. fl. finnas.
— 2. a) N o r r a K., ingående i
Ryska socialistiska federativa
sovjetrepubliken och omfattande
guv. Don, Kuban, Stavropol,
Te-rek, autonoma områdena Adygej,
Karat j aj -T jerkes, Kabar da-B
alkar, Tjetjen, autonoma rep.
Gor-skaja (Berg) och Dagestan; b)
Transkaukasus
(Sakavka-sie) 1. Transkaukasiska
socialistiska
federativa sovjetrepubliken,
bestående av autonoma
socialistiska sovjetrepublikerna
Aser-beidjan, Armenien och Georgien
(se dessa ord). Båda förbunden
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
