Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kemikalier ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
737 Kemikalier—Kemisk industri 73S
representant. Dal tons upptäckt
av ”lagen om de multipla
proportionerna” 1807 följdes snart av
uppställandet av atomteorin,
vilken genom Berzelius
utvecklades till en elektrokemisk teori.
På 1830-t. lades grunden till den
organiska K. genom L i e b i g s
och W ö h 1 e r s undersökningar.
Under 1800-t. har kunskapen om
grundämnena och deras
föreningar sedan hastigt utvecklats,
särskilt genom arbeten av K e k u 1 é
och Baeyer och under de senaste
50 åren av E. Fischer och
Willstätter. Genom v a n’ t
H o f f s teori om osmotiska trycket
och Ä r r h e n i u s’
dissociations-teori har ett klarare ljus kastats
över de kemiska reaktionernas
förlopp. Sedan de radioaktiva
ämnena blivit undersökta av
makarna C u r i e samt R u t h e r
-f o r d och B o h r under de senaste
decennierna uppställt sina
atommodeller och visat, att atomerna
icke äro enhetliga utan
uppbyggda av elektroner och protoner, har
K. åter kommit in i en ny period.
Under 1900-t. har även biokemin
allt mer börjat bearbetas.
KemikaTier, kemiska
preparat, ämnen, framställda på
kemisk väg.
Kemiska stationer f ö r j o r
d-brukets och näringarnas
behov, understödda av stat och
hushållningssällskap och stående
under Lantbruksstyrelsens
överinseende, finnas i Jönköping,
Kalmar, Visby, Halmstad, Skara,
Örebro, Västerås, Härnösand och
Luleå samt, understödda av resp,
hushållningssällskap, i Alnarp,
Ultuna, Kristianstad och
Norrköping. Jfr Analys.
Kemiska stridsmedel, se
G a s k r i g.
Kemiska strålar, kortvågigt,
kemiskt verksamt ljus. Se F o t o
-kemi.
Kemiska tecken, en 1. två
bokstäver, som användas för att
beteckna ett grundämne, eg. en
gramatom av ämnet
(atomtecken). Bokstäverna utgöras i allm.
av de första i ämnets latinska
namn. Sammansatta ämnen
betecknas med de ingående
grundämnenas tecken. Jfr Formel.
Kemisk dynamik, läran om de
kemiska reaktionernas förlopp
med avseende på de krafter, som
reglera desamma.
Kemisk energi’, den energi,
som kan anses bunden i en kemisk
förening och kommer till uttryck
vid en kemisk reaktion, t. ex. i
form av frigörande av värme.
Kemisk frändskap, detsamma
som affinitet.
Kemisk förening, ett
sammansatt ämne med bestämda,
karaktäristiska egenskaper, som är
uppbyggt av flera enkla
beståndsdelar och åter kan sönderdelas
till dessa genom kemisk inverkan.
Till skillnad från mekaniska
blandningar ha K. väsentl. andra
egenskaper än de enskilda
beståndsdelarna i fritt tillstånd.
Kemisk industri,
kemiskteknisk industri,
råvaru-förädling genom huvudsaki.
kemiska processer. K. innefattar ett
stort antal täml. olikartade
anläggningar, som ofta inordnas
under självständiga
industrigrupper, t. ex. metallurgisk, cement-,
glas-, pappers-, pappersmasse-,
sprit- och maltdrycksindustrin. K.
i inskränkt bemärkelse omfattar
huvudsaki. tillverkning av
färgämnen och fernissor, feta oljor,
ljus, såpa, tvål, konstgjorda
gödselämnen, sprängämnen,
tändstickor, kemikalier, lim, ättika
och gas. En särställning intar
e 1 e k t r o - kemisk industri,
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
24. — L e x. VI. Tr. 25. 5. 25.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
