Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kersonesos ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
751
Key
752
Ellen Key. Målning av Hanna Pauli.
Ladoga. 2,600 inv. K. har växt
upp kring en uråldrig borg, som
var medelpunkten i Kexholms
län, den del av Karelen, som
sedan gammalt tillhörde
Novgo-rod och var grekisk-ortodox.
Fästet kom för en tid i svensk ägo
under tredje korståget till
Finland 1293 samt ånyo 1580 och
för tredje gången 1611,
varefter det jämte länet
tillerkändes Sverige 1617. Slottet
förstärktes och motstod rysk belägring
1656 men uppgavs 1710 och
avträddes jämte länets s.
(viborg-ska) del till Ryssland 1721. Länet
återförenades med Finland 1811.
Key [kej], en från skotska
klanen M a c k a y härstammande
släkt, inkommen med en krigare
under Gustav II Adolf. — 1.
Emil K., f. 1822, d. 1892,
politiker, godsägare. 1867 invald i
A. K., verkade han för
godsägar-elementens anslutning till
bönderna i lantmannapartiet. Liberal
och demokrat av på en gång
praktiskt och ideellt kynne, gjorde han
sig som en av nämnda partis
ledare till målsman för vidare
synpunkter än klassegoismens,
särskilt i försvarsfrågan. Sedan
härordningsförslaget 1883 fallit,
lämnade han missmodig
riksdagen. K:s intressen omfattade även
skandinavismen, frihandeln och
kvinnofrigörelsen. Förutom
pressinlägg och politiska skrifter skrev
han Försök till svenska
tidningspressens historia (1883) samt
förberedde ett memoarverk, vilket
fullbordades av dottern Ellen K.
— 2. Axel K., f. 1832, d. 1901,
läkare, prof, i patologisk
anatomi vid Karol. inst. 1862—97, dess
rektor 1886—97. K., som bedrev
ett flitigt medicinskt
författarskap, var från 1869 redaktör för
Nordiskt medicinskt arkiv. K.
var 1882—88 liberal led. av A. K.
och från 1882 medlem av
läroverkskommittén. — 3. Ellen
K., f. 1849, dotter till K. 1,
författarinna, under 1880-t.
verksam som lärarinna och
före-läsarinna i Sthlm, sedan 1910
bosatt på sin gård Strand vid
Alvastra. K. gjorde mot 1880-t :s
slut beaktade inlägg i
debatterna om tryck- och
yttrandefrihet samt uppträdde med stor iver
i kvinnoemancipationsfrågan för
vidgade rättigheter för kvinnan,
ehuru hon (bl. a. i Missbrukad
kvinnokraft, 1896) gjorde
gällande, att kvinnoemancipationen ej
finge glömma det för kvinnans
natur karaktäristiska. I det till
många språk översatta Barnets
århundrade (I—II, 1900)
förordade K. en detaljerad
skyddslagstiftning för kvinnor och barn. En
sammanfattning av sina åsikter i
de feminina spörsmålen gav hon i
Kvinnofrågan (1909). Ät sin
kulturoptimism gav K. uttryck i bl. a.
Bildning (1897) och Skönhet för
alla (1899). Studien över
Alm-quist, Sveriges modernaste
dik
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
