Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kikarsikte ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
771
Kila—Kiliasm
772
Ullerud, Ransäter och Munkfors;
Grava; Forshaga; Hammarö. —
3. Socken i Örebro 1., jämte Gräve
pastorat i Strängnäs stift. 1,920
inv. — Kyrkan, fordom Närkes
märkligaste landskyrka,
uppfördes på 1100- och 1200-t. men
ombyggdes 1779—80; romansk,
vacker portal och rester av
1200-tals-målningar. I K. ligger Hälahults
sanatorium. — 4.
Municipalsam-hälle i Stora Kils skn, Värml. 1.
Viktig järnvägsknutpunkt för
linjerna Laxå—Charlottenberg,
Falun—K., K.—Göteborg, Torsby—
K. och K.—Fryksta. 790 inv. -—•
5. Se S t o r a K i 1. — 6. Se
V i s n u m s - K i 1. — 7. Se
Rasbokil.
Kila. 1. Socken i Södermani. 1.,
pastorat i Strängnäs stift. 2,480
inv. — I K. låg under medeltiden
Krokeks johannitkloster, vilket
tjänade resande över Kolmården
till härbärge. — 2. Socken i Värml.
1., jämte Tveta och Svanskog
pastorat i Karlstads stift. 1,675
inv. — 3. Socken i Västmanl. 1.,
pastorat i Västerås stift. 1,720
inv. I K. ligger Sätra brunn.
Kilafors. 1. Järnvägsstation i
Hanebo skn, Gävleb. 1. Från K.
utgår statsbanelinjen K.—Stugsund.
— 2. Sågverk vid K. 1. Äg.
Kilafors järnverks a. b., grundat 1897.
Kilanda, socken i Älvsb. 1.,
jämte Starrkärr och Nödinge pastorat
i Göteborgs stift. 500 inv.
Kilaue’a [ki-], se
Hawaii-ö a r n a sp. 515.
Kilben, se Kranium.
Kildare [kildä’o], grevskap i
prov. Leinster, Irländska
fristaten. 70,000 inv.
Kil—Fryksdalens järnväg
(K. F. J.), en 81,9 km. lång,
normalspår ig järnvägslinje från Kil
vid statsbanelinjen
Laxå—Charlottenberg till Torsby. I sin
helhet öppnad för trafik 1915. Äg.
Kil—Fryksdalens järnvägs a. b.,
trafikeras på arrende av
Bergslagernas järnvägar.
Kilhjul, se
Friktions-h j u 1 sp. 684.
Kilia [ki’-], en av Donaus (se
d. o. sp. 453) mynningsarmar.
Kilian [ki’-], tysk
gravör-familj, verksam i Augsburg från
slutet av 1500-t. till början av
1700-t. — 1. Lucas K., f. 1579,
d. 1637, var Tysklands förste
verklige reproduktionsgravör. —
2. Bartholomeus K., f. 1630,
d. 1696, den föreg:s brorson, var
en framstående porträttgravör.
Kilia’rk [ki-] (av grek. kiTioi,
tusen, och a’rkein, härska), i den
forngrekiska hären befälhavare
för 1,000 man.
Kilia’sm [ki-] (av grek. kiTioi,
tusen), tron på ett vid tidens slut
på jorden upprättat
härlighets-rike, i vilket Kristus skall härska,
har sitt namn av det från Upp.
(20: 1 ff.) bekanta tusenårsriket.
Detta, vars beräkning till 1,000
år torde sammanhänga med
föreställningen om en världsvecka,
där varje dag är = 1,000 år (i
andra apokalypser uppges rikets
längd annorlunda; således i 4
Esra 7: 28 till 400 år), skildras
eg. ss. en förberedande
fulländ-ningstid före inträdet av den fulla
saligheten, men K. fasthållen icke
alltid denna förberedelsekaraktär.
K. kom bl. a. i montanismen (se
d. o.) till mycket starkt uttryck
och försvarades ännu av Irenaeus.
I den grekiska kyrkan vek den
eljest särskilt från Origenes’ tid
för en mera andligt orienterad
åskådning. I västern levde den
ännu länge kvar. Här försvann
den så småningom i och med
utbildningen av den katolska
kyrkan, i vilken man från
Augustinus’ tid rentav såg uppfyllelsen
av Upp:s profetia. Dock ha även
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
