Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kinesisk litteratur - Kinesisk musik - Kinestetisk - Kinetik - Kinetisk gasteori - King Charles - King-chou-fu - Kingisep - Kingo, Thomas - Kingscord - Kings County - Kingsley, Charles - Kingston
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
835
Kinesisk musik—Kingston
836
wen yün fu, samt den väldiga
encyklopedin Tu shu t si cheng (3
ä 4 ggr så omfattande som
Ency-clopædia Britannica), med
Kien-lungs den monumentala kejserliga
bibliografin Si ku tsücm shu tsung
mu, ett mästerverk av
bibliogra-fisk metod och litterärt vetande.
— Under senaste tider ha under
europeiskt inflytande ansatser
gjorts att skapa en skönlitteratur,
men intet av större bärkraft har
hittills sett dagen.
Kinesisk musik. Till grund
för K., som räknar en
flertusen-årig historia, ligger en
5-tons-skala utan halvtonsteg, f g a h d,
vilken senare utökades med
tonerna b och e. Införandet av den
kromatiska 12-tonsskalan, av
traditionen förlagd redan till 2000-t.
f. Kr., representerar ett ännu
senare utvecklingsskede.
Musikutövningen i Kina, som länge segt
fasthållit vid den 5-toniga
skalan, reglerades i äldre tid av
kejsarens maktbud. Av ålder särskilt
omtyckt är instrumentalmusiken,
som utföres förmedelst bl. a.
klockor, gonggong,
zitterinstru-ment, flöjter och ett
orgelliknan-de instrument (chen). — K. vann
tidigt insteg i Japan, där den
ursprungliga 5-tonsskalan
ytterligare utvecklats.
Karaktäristiskt för Japan var
musikutövarnas indelning i fem kaster, av
vilka den första, som utgjordes av
det kejserliga hovkapellet, endast
utförde äldre kinesisk musik. Till
de övriga, som odlade den
nationella tonkonsten, hörde i lägsta
kasten bl. a. geishorna.
Kineste’tisk (av grek. ki’nesis,
rörelse, och ai’stesis,
förnimmelse), fysiologisk och psykologisk
term, använd i fråga om de
förnimmelser, som stamma från
muskler, senor och ledgångar i
samband med rörelseprocesser.
Kinetfk, se K i n e m a t i k.
Kine’tisk gasteori (av grek.
ki’nesis, rörelse), se Molekyl.
King Charles [tjals], se
Hund sp. 1002.
King-chou-fu, stad i prov.
Hupei, Kina, vid en biflod till
Yang-tsi-kiang. 100,000 inv. K.
har en missionsstation, upprättad
av Svenska missionsförbundet.
Kingise’p [kin-], förut J a’m
-b u r g, stad i guv. Leningrad,
Ryssland, vid floden Luga.
Gränsstation till Estland. C:a 4,000
inv. — Jamburgs 1. Jama fästning
var under tidigare svensk-ryska
krig en av de mest omstridda.
Kingo [ki’n-], Thomas, f.
1634, d. 1703, dansk präst, från
1677 biskop i Fyns stift,
framstående psalmdiktare. K:s
psalmer, av vilka 85 upptogos i 1699
års kommittéarbete, den s. k. ”K: s
Psalmebog”, ge på en gång
kraftfulla och innerliga uttryck åt en
ortodox lutherdom. K. ivrade för
danska språkets renhet och har
spelat en viktig roll för det
danska litteraturspråkets
utveckling.
Kingscord [ki’ngs-], c ord 1.
c o r d u r o y (av fr. cord du roi),
engelska benämningar på en sort
på längden randad
bomullssammet (se Sammet). — Jfr
K o r d e r o j.
Kings County [kings kao’nti],
grevskap i prov. Leinster,
Irländska fristaten. 60,000 inv.
Kingsley [kkngsli],
Charles, f. 1819, d. 1875, engelsk
författare, mest känd genom sina
romaner Alton Locke (1850), med
filantropisk tendens, och
Hypa-tia, or new foes with an old face
(1853; Hypatia eller nu som
fordom, 1855), en skildring från den
döende antikens dagar.
Kingston [ki’ngston]. 1. K.
u p o n Hull, se Hull. — 2.
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
