Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kingstown ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
839 Kinnekulle-Lidköping-Håkantorps järnväg—Kios 840
är det största och mest bekanta
av de s. k. Västgötabergen. K.
vilar på gnejsgrund och
uppbygges av horisontellt lagrade
bergarter i följande ordning:
sandsten (34 m. mäktig), alunskiffer
(20—22 m.), ceratopygekalk (0,5
—2 m.), undre graptolitskiffer
(11—18 m.), ortocerkalk (c:a 50
m.), chasmopskalk (10 m.),
tri-nucleus- och brachiopodskiffer
(32 m.), övre graptolitskiffer (54
—56 m.). En hätta av trapp
(diabas) av 30 m:s mäktighet
ligger skyddande över dessa lösare
lagerbergarter, som bilda
terrasser, med lodräta väggar. K:s rika
växtvärld och intressanta
bergformationer ha tilldragit sig
såväl forskarnas som turisternas
uppmärksamhet. De olika
bergarterna utnyttjas industriellt
bl. a. vid Hällekis, Trolmen och
Råbäck. Trakten kring K. är en
gammal kulturbygd med talrika
gods och herresäten.
[-Kinnekulle—Lidköping—Hå-kantorps-]
{+Kinnekulle—Lidköping—Hå-
kantorps+} järnväg (Ki. L. J.), en
58,4 km. lång järnväg från
Forshem vid
Västergötland—Göteborgs järnvägar över Lidköping
till Håkantorp vid Uddevalla—
Vänersborg—Herrljunga järnväg.
Spårvidd 0,891 m. Linjen
Kinnekulle—Lidköping öppnad 1898,
Lidköping—Håkantorp 1877. Äg.
Kinnekulle—Lidköpings järnvägs
a. b. Trafikeras gemensamt med
Lidköping—Kållands järnväg.
Kinnevald. 1. Härad i Mell.
Värends domsaga, Kronob. 1.,
omfattande socknarna
Almunds-ryd, Urshult, Jät, Kalvsvik,
Tä-velsås, Dänningelanda, (del av)
Skatelöv, Vederslöv, öja,
Berg-unda och Öjaby. — 2. Kontrakt i
Växjö stift, omfattande
pastoraten Växjö stads- och
landsförsamlingar och öjaby; Bergunda
och öja; Urshult; Almundsryd;
Kalvsvik och Jät; Tävelsås;
Vederslöv och Dänningelanda.
Kinneved, socken i Skarab. 1.,
jämte Vårkumla pastorat i Skara
stift. 1,040 inv.
Kinne-Vedum, socken i
Skarab. 1., jämte Forshem och Fullösa
pastorat i Skara stift. 710 inv.
Kinoli’n, C9H7N‘, är en färglös
olja med egendomlig lukt, som
förekommer i stenkolstjära och
kokar vid 239°. Bildar salter med
syror. K. bildar stamsubstansen
för en grupp föreningar, som
bildas genom att väteatomer
ersättas med andra radikaler.
Kino’n, kemisk förening, som
uppkommer genom att två i
orto-1. paraläget (se Is omer i sp. 1554)
befintliga väteatomer i bensol
ersättas med två syreatomer. Man
antager, att parakinon har for-
, ^/CH = CH^„ „
meln O = CCqh______=
O-En sådan atomgruppering kallas
kinoi’d bindning. Parakinonerna
äro fasta ämnen med gul till brun
färg och med en lukt, som
påminner om jod. Vanlig K., b e n s o
-k i n o n, uppkommer, om
bensol-derivat med två lika atomgrupper
i paraläge oxideras med
kromsyra. Reduceras lätt till
hydro-kinon och verkar därför som
oxidationsmedel. K. adderar
fenoler under bildning av k i n h y
-d r o’ n e r.
Kinoso’1, kaliumsulfonat av
oxiderad kinolin. Antiseptiskt
medel för desinfektion av händer,
sköljningar och förband.
Kino’vagarvsyra, en syra, som
bunden vid alkaloider,
förekommer i kinabark.
Kinross [ki’n-]. 1. Grevskap
i Skottland, mellan Fife och
Perth. 8,000 inv. -— 2. Huvudstad
i K. 1. 2,600 inv.
Kios, Ohios [ki’-], en av de
större öarna i Egeiska havet,
be
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
