Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kirungabergen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
849
Kirungabergen—Kisel
850
sättning i Luossavaara malmberg.
— 1910 beräknades
malmtillgångarna till 740 mill. ton, därav 240
mill. över Luossajärvis yta.
Djup-undersökningar 1914—19, som
medelst diamantborrning nedgått
till ett djup av 540—770 m.
under K:s högsta punkt, ha visat,
att malmen med i stort sett
oförändrad karaktär sträcker sig till
betydligt större djup än vad som
antogs vid beräkningen 1910 samt
att såväl A-malmen som den
fosforrikaste malmen tilltaga mot
djupet på mellankvaliteternas
bekostnad. — K. påvisades 1736 av
en lapp och inmutades flera
gånger under 1700- och 1800-t.,
men någon malmfångst ägde ej
rum förrän 1900. Fyndigheten
exploateras av Luossavaara—
Kiirunavaara a. b., grundat 1890,
som 1903 inköptes av Trafik a. b.
Grängesberg—Oxelösund (se d.
o.), vilket enl. avtal med staten
har rättighet att årligen utskeppa
6 mill. ton malm. — 2. Kronopark
i Jukkasjärvi skn och revir av
Norrb. 1. Omkr. 41,000 har.
Kiru’ngabergen [ki-], se V i
-r ungabergen.
Kirurgi’ (av grek. keirurgi’a,
eg. arbete med händerna), se
Medicin.
Kirurgiska societeten,
kollegium, som under 1700-t. hade till
uppgift att utbilda fältskärer. K.
uppstod ur bardskärarämbetet,
vars medlemmar hade rätt att
åderlåta, förbinda sår och klippa
hår, och dess undervisning
bedrevs som i ett vanligt
hantverks-skrå. Då K. mot slutet av 1700-t.
sökte utvidga sin verksamhet till
den vetenskapliga medicinen,
uppstodo stridigheter med
Colle-gium medicum, vilka slutade med
K:s upplösande 1797.
Kis, beteckning för vissa
mineral, som äro föreningar mellan
Tvärprofil av Kiirunavaara. Malmen
brytes i pallar, krossas i krossverk och
störtas i störtschakt, som utmynna i en
stoll (”tunnel” i fig.), där malmen
lastas direkt på järnvägsvagnar.
svavel 1. arsenik och tunga
metaller. Ex. kopparkis, arsenikkis etc.
Kisa. 1. Socken i östergötl. 1.,
jämte Västra Eneby pastorat i
Linköpings stift. 3,860 inv. — 2.
Municipalsamhälle i K. 1, station
vid östra Centralbanan,
Linköping—Hultsfred. 1,330 inv.
Kisbr änder, till järnmalm
brukad återstod efter oxiderande
röstning av svavelkis o. a.
kismal-mer. K. hålla i regel 60 å 65 %
järn samt upp till 6 % svavel,
som kan borttagas genom någon
sintringsprocess. En ev. halt av
koppar och zink kan tillgodogöras
medelst klorerande röstning och
extrahering; den kvarvarande
järnoxiden, purple ore, kan direkt
1. efter brikettering uppsättas på
masugnen.
Kisel (lat. sili’cium), till
me-talloiderna hörande grundämne,
som bundet vid syre bildar en av
huvudbeståndsdelarna av
jordskorpan. Det förekommer ej i
naturen i fritt tillstånd utan som
kiselsyra 1. i form av silikater. K.
förekommer i två allotropiska
modifikationer, dels som
reguljära, svarta kristaller, dels som
ett brunt, amorft pulver. Spec. v.
2,35—2,49. Atomtecken Si,
atomvikt 28,3. Upphettas K. i luften
till hög temperatur, förbrinner
Ord, som ej återfinnas under
K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
