Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klamstoppare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
865
Klamstoppare—Klapphingst
866
Klamstoppare, den tätt under
däck anbragta anordning, som
vid ansättning hindrar
ankarkät-tingens löpande upp ur 1. ned i
kättinglåren.
Klan, cl a n, det iroskotska
namnet på ätt, stam. De gaeliska
kelternas släktsamhällen voro
starkt avgränsade och äro delvis
ännu bestående. En K. hyllar en
stamhövding, vilken fordom var
enväldig, och särskiljes genom sin
egen variant av
nationaldräk-ten, sitt härskri m. m. Urspr. hade
varje K. sitt avgränsade
stamområde, inom vilket smärre
ätte-grupper bildade olika kommuner.
En ätt 1. stundom en hel K.
bär 1. bar ett gemensamt namn,
ofta stamfaderns med förstavelsen
Mac 1. (på Irland) O’ (eg. Ue).
Den gemensamma härstamningen
är dock mer 1. mindre fingerad, i
det trälar och främlingar i mängd
upptagits i klangemenskapen och
även fusioner mellan olika
grupper skett. K. förde sinsemellan
vilda ättefejder, vilka småningom
stävjats genom den engelska
samhällsordningens befästande, i
skotska högländerna först på
1750-t. ■— Termen K. har inom
sociologin överförts på med de
keltiska jämförbara stamsamhällen
över huvud, även på sådana, som
ej grunda sig på härstamning,
utan på gemensamhet i t. ex.
totemdyrkan 1. exogami.
Klander. 1. Den talan, som
ägare av fast 1. lös egendom
an-hängiggör för att återvinna
egendomen från någon, i vars
besittning densamma kommit utan
ägarens samtycke. Jfr Hemul.
-—• 2. Ett yrkande om
ändring 1. upphävande av vissa laga
handlingar 1. förrättningar, vilikia,
om de under viss tid lämnas utan
anmärkning, bli för framtiden
gällande. Ex. härpå är K. å
arv
skifte, av testamente, å
förmyndares redovisning, å
utdelnings-förslag i konkurs o. s. v.
Klandesti’n (lat. clandesti’nus,
av clam, hemligen), lönnlig,
hemlig-
Klang, se T o n.
Klangfigurer. Om metall- 1.
glasskivor, beströdda med t. ex.
fin sand, bestrykas i kanten med
en stråke, uppdelas skivorna i
svängande, tonalstrande partier,
skilda åt av orörliga n o d
alli n j e r, där sandkornen samlas.
De så uppkomna s. k. Chladnis
klangfigurer äro till
utseendet beroende av skivans form,
den punkt, där anstrykningen
sker, m. m. Runda skivor,
fastklämda i mittpunkten, uppdelas
(liksom ljudande klockor) i
sektorer. Ju mer komplicerad K. är,
desto högre är tonen.
Klangfärg (fr. timbre), den
särskilda klang, som utmärker ett
instrument från ett annat. K.
bestämmes av de medklingande
övertonerna (se Ton). Olika
instruments inbördes skiftande K.
förklaras genom förstärkning 1.
frånvaron av enstaka övertoner. Även
instrumentens material (trä,
metall) inverkar på K. Den
mänskliga röstens olika K. beror på
stämbandens beskaffenhet samt
mun- och näshålans resonans.
Klappersten, släta och
avrundade stenar, som förekomma
anhopade vid havs- och sjöstränder
och fått sin form genom att de av
vågorna rullats och nötts mot
varandra. På grund av
landhöjningen anträffas K. i Sverige som
band 1. fält ofta högt över nuv.
strandlinjer.
Klapphingst, k r y p t o r k i’ d,
hingst, som lider av kryptorkism
(jfr d. o.). K. ha i regel ett
mycket svårt humör. Abnormiteten
är ärftlig, varför K. ej böra
an
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
28. — L e x. VI. Tr. 27. 5. 25.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
