Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klasskamp ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
873
Klasskamp—Klav
874
tur, särskilt dess monumentala
lämningar och konst. Härför
begagnar K. även lämningarna av
den antika litteraturen i
samarbete med språkforskningen,
epigrafiken o. a. vetenskapsgrenar.
— Den av renässansens
humanister grundlagda K. fick nytt liv
genom utgrävningarna av
Hercu-laneum 1719—48 och Pompeji från
1748 samt genom J.
Winckel-m a n n s banbrytande verk.
Systematiska grävningar i bl. a. Rom,
Aten, Olympia, Delfoi, Pergamon,
Tro ja, Mykene och Knossos (se
dessa ord) ha utvidgat och
fördjupat K. De största förtjänster om
K:s framsteg ha inlagts av E.
Gerhard, L. Ross, H.
Schlie-m a n n, W. Dörpfeld och A.
Evans. Ett flertal stater ha
upprättat forskningsinstitut för
K. i Rom, Aten o. a. centra för
den antika kulturen (se Limes) ;
ett svenskt inrättades i Rom 1925.
Klasskamp, term, som liksom
vissa andra med ”klass”
sammansatta ord betecknar, att vissa
förhållanden, riktningar, åtgärder,
känslor och åsikter etc. präglas av
intressena hos en viss
samhällsklass i kamp mot andra
samhällsklasser. I denna betydelse
förekommer ordet redan i
Kommunistiska manifestet och i Marx’
skrift ”Die Klassenkämpfe in
Frankreich 1848—-1850”. Kort
efter en arbetarrevolt i Lyon
1831 utformades i socialistisk
press en sats, som angav
innebörden och gav upphov till ordet
K.: ”Det är ingen politisk
tilldragelse. Det är en kamp
mellan arbetare och fabrikanter,
mellan arbetare och arbetsgivare.” I
marxismens materialistiska
historieuppfattning blev K. sedermera,
i generell bemärkelse av
intresse-och meningsfejder mellan
samhällsklasser, betraktad som motor
för alla sociala och politiska
förändringar och som de historiska
epokernas väsentliga innehåll.
Klasslärare, lärare, som har
att ensam besörja den
huvudsakliga undervisningen i en klass 1.
avdelning i en skola. Systemet
med K. tillämpas allmänt i
folkskolan. I läroverken har man
f a c k 1 ä r a r e, d. v. s. lärare,
som undervisar endast i ett enda
ämne 1. ett fåtal ämnen, vari han
erhållit särskild utbildning.
Klass-skatt, en skatt, för vars
utgörande de skattskyldiga efter
vissa grunder indelas i klasser,
varefter alla inom en klass
beskattas på samma sätt 1. efter
samma grund. K. är en
övergångsform mellan huvudskatt (se
d. o.) och inkomstskatt. Se
Inkomst- och
förmögenhetsskatt.
Kla’stiska (av grek. klasto’s,
sönderbruten) kallas sådana
jord-och bergarter, som bestå av
sön-dersmulnings- och
krossningspro-dukter av andra bergarter, t. ex.
jordarterna grus och sand och de
genom dessas hårdnande bildade
bergarterna konglomerat och
sandsten. Jfr Kataklastisk.
Klausenburg [klao’senbor§],
rum. Cluj, ung. Kolozsvår, stad
i Siebenbürgen, Rumänien, vid
Lilla Szamos. Universitet,
seminarier, musikkonservatorium. Före
världskriget hörde K. till Ungern
och var dess ”andra andliga
medelpunkt”. Livlig industri. 65,000
inv.
Klausu’1 (lat. clau’sula, av
clau’dere, avsluta), slutformel;
tillägg, som förklarar en viss
punkt i en föregående
framställning, förbehåll.
Klav (lat. cla’vis), nyckel,
t. ex. för chiffer; det vid början
av ett notsystem anbragta tecken,
som anger tonhöjden för den not
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
