Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klingbord ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
891
Klingsten—Klippboningar
892
där stort anseende för sina
doslock med eleganta, ofta frivola
genrebilder, utförda i grisaille.
Klingsten, se F o n o 1 i t.
Klingsystem, se Sågning.
Klinhus, se Bostad sp. 387.
Klini k (av grek. kli’ne, säng),
praktisk undervisning i
medicinens olika grenar, meddelad vid
sjuksängen; även benämning på
sjukvårdsinrättning, där sådan
undervisning meddelas. Utgöres
undervisningsmaterialet av
tillfälliga patienter utifrån, kallas
undervisningen och anstalten, där
den äger rum, poliklini’k.
Ordet K. brukas numera även om
sjukvårdsanstalt, där
undervisning ej äger rum. — K 1 i’ n i s k,
förbunden med K., praktiskt
medicinsk i motsats till teoretiskt
medicinsk.
Klinka, med hammarslag nita
en bult, så att den ej kan lossna.
Klinkbyggnad, se B å t b y g
g-n a d.
Klinker (av ty. klingen,
klinga). 1. Se Tegel. — 2. Se
Cement sp. 1137.
Klinome’ter, klinosko’p
(av grek. kWnein, luta, samt
resp. metrei’n, mäta, och skopei’n,
se), instrument för mätning av
ett plans lutning mot
horisontalplanet, består av ett vattenpass 1.
en pendel, av vars utslag
lutningen kan mätas. Användes bl. a. för
att mäta fartygs krängning.
Klint, klätt. 1. Stundom
använd beteckning för mindre
bergstopp, som är skarpt framträdande
och i allm. kal. — 2. Se A g
rost e m m a och Centaurea.
Klintberg, Gunnar, f. 1870,
skådespelare och regissör, sedan
1911 vid Svenska teatern i Sthlm,
där han iscensatt de flesta mera
betydande pjäser och spelat en
mängd större roller. K. har även
tagit verksam del i arbetet för
ordnandet av de sceniska
artisternas ekonomiska angelägenheter.
Klinte, socken i Gotl. 1., jämte
Fröjel pastorat i Visby stift. 1,295
inv. — Kyrkans äldsta del,
tornet, uppfördes omkr. 1280,
långhuset och koret omkr. 1300, trol.
av Lafrans Botvidarsson.
Klintehamn, ort i Klinte skn,
v. Gotland. Står medelst K.—
Roma järnväg i förbindelse med
järnvägen Visby—Lärbro.
Exporthamn för kalk och spannmål.
Klintehamn—Roma järnväg
(Kl. R. J.), en 23,0 km. lång
järnvägslinje från Klintehamn
till Roma station vid Gotlands
järnväg. Spårvidd 0,891 m.
öppnad för trafik 1898. Äg.
Klintehamn—Roma järnvägs a. b.
Klipp, se T r ä k o 1.
Klippan. 1. Del av
Åby-Klippans (se d. o.)
munici-palsamhälle, Kristianst. 1. — 2.
Pappersbruk i K. 1, anlagt av
Tyge Brahe 1573,
kronopappers-bruk till 1772, därefter i privat
ägo; sedan 1870 äges K. av a. b.
Klippans pappersbruk. K. är
Sveriges första maskinpappersbruk
(1832). — 3. Hamn- och
förstads-område s.v. om Göteborg.
Klippan—Eslövs järnväg, se
Hälsingborg—Hässleholms
järnvägar.
Klippare, gammalt svenskt
uttryck för ”bondhäst” 1. för oädel
men duktig och energisk häst.
Klippben, se Kranium.
Klippboningar, kamrar,
huggna i berget för att tjäna till
människoboningar. Särskilt kända äro
de på Sicilien, i vilka
lantarbetarna med sina husdjur tillbringa
natten. Ss. K. betecknas även de
s. k. cliffdwellings, vilka fordom
byggdes av indianer i Colorado,
New Mexico och Arizona i
skrevor, som floder, vilka senare
skurit sig djupare ned, skulpterat i
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
