Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klippdassar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
895
Klipprapphönssläktet—Kloak
896
Karl IX :s ”blodsklipping”.
”klippts” i fyrkantig (kvadratisk
1. rombisk) form. I början slogos
K. blott, då det gällde att snabbt
anskaffa en större mängd mynt,
och voro ofta av mycket dålig
halt. Urspr. förekommo blott K.
av silver, sedan även av guld och
koppar.
Klipprapphönssläktet 1.
sten-hönssläktet, Ca’ccabis, ett
släkte Fasanfåglar, med
kort näbb och stjärt, nakna tar ser
och näsborrarna täckta av en
hud-flik. Tuppen bär en kort sporre.
Gamla världens bergstrakter.
Klippspringare, se A n t i 1 o
-per sp. 501.
Klipptempel 1. gr o 11 e m
-pel, i klippan uthuggna
gudstjänstlokaler ofta i förening med
klippgravar (se d. o.). Mest
bekanta äro de egyptiska K.,
särskilt de i Abu-Simbel (se d. o.),
där av templet endast de med
kolossalstatyer smyckade
fasaderna äro synliga. Invändigt
delas rummet i skepp genom i
klippan utsparda kolonner. K:s
egentliga hemland är emellertid
Indien, där grottempel, t. ex.
templet i Karli (se ill. till
Byggnadskonst sp. 819)
förekomma vid sidan av
fristående, ur klippblock fullständigt
uthuggna tempel, ss.
Kailasa-templet i Elura (se ill. till d. o.).
Kliring, försvenskning av
clearing (se d. o.).
Klfssöw, by i Polen, n. om
Kraköw. Vid K. vann Karl XII
9 juli 1702 en av sina viktigaste
segrar, mot August II :s förenade
polska och sachsiska härar.
Klister, stark lösning av
stärkelse i vatten. Om detta ämne
uppvärmes med vatten, börja
stärkelsekornen svälla och spricka
sönder, och deras innehåll, senare
även omhöljet, blandar sig med
vattnet till en tjockflytande
vätska 1. geléartad massa, som har
egenskapen att fästa ihop vissa
ämnen, särskilt papper. Intorkas
K., återstår en hornartad,
genomskinlig massa, som ej längre har
förmågan att svälla i vatten.
Stärkelsens upplösning kallas f ö r
-klistring.
Klisti’r, detsamma som klystir.
Kli’toris, se Könsorgan.
Klitter, se Dyner sp. 613.
Kljutje’vskaja So’pka, se ill.
till Kamtjatka.
Klo. Bot. Det smala skaftet på
kronbladen i många blommor med
fribladig krona. — Sjöv. Se G af
-fel. — Zool. Spetsig, böjd, från
sidorna sammantryckt
hornbildning på sista tåleden hos vissa
groddjur, de flesta kräldjur och
fåglar samt många däggdjur.
Formen är efter användningen
anpassad som vapen, klätter- 1.
gräv-redskap m. m. Som K. betecknas
även till utseendet likartade
bildningar hos lägre djur.
Kloak (lat. cloa/ca, besläktat
med clu’ere, rena). 1.
Underjordisk avloppsledning för flytande
orenlighet. Tidigt anlades
kloaksystem i antikens större städer,
t. ex. Rom, vars Cloa’ca ma’xima
byggdes i 2: a årh. f. Kr. I modern
tid ha särskilt Londons och Paris
K. blivit bekanta på grund av sin
storlek och omfattning. Se vid.
Renhållning. — 2.
Tarmkanalens bakersta del, då
urogeni-talorganens utförsgångar mynna i
densamma. K. förekommer hos
hajfiskar, groddjur, många kräl-
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
