Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klyverslejdare ... - Kläckningsapparater - Kläde - Klädedräkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
921
Kly verslejdare—Klädedräkt
922
rals egenskap att klyvas efter
bestämda, av kristallformen
betingade plan. — Petrografi. En
bergarts benägenhet att klyvas
efter vissa plan, t. ex. skiktplanen
i skiktade och skiffrighetsplanen
i skiffriga bergarter. Även hos
massformiga bergarter, t. ex.
graniter, förekommer i vissa plan
utpräglad K. Den bästa
klyvbar-hetsriktningen benämnes k 1 å v,
den sämsta, vinkelrätt mot klåvet
stående, borst.
Klyverslejdare, tåg 1. stållina
mellan klyvarbomsnocken och
för-märsstången.
Klyvfot, se Kräftdjur.
Klyvning, se
Fosterutveckling sp. 403 ff.
Klyvsvampar, se
Bakterier.
Klyvöppning, i växternas
epi-dermis förekommande öppningar,
medelst vilka
intercellularrum-men i växtens inre stå i
förbindelse med den omgivande
atmosfären. K. (1. s t o’ m a t a)
förekomma vanl. talrikast på bladens
undersida (vanl. 100—300 per
kvmm.), sparsammare på
översidan, även på yngre,
epidermis-klädda stamdelar och i
blommorna. De begränsas av två
läpp-celler; under K. ligger en
andhåla (jfr Blad sp. 34).
Genom ändringar i läppcellernas
saftspänning med åtföljande
formförändringar av dessa celler
(jfr fig.) öppnas och slutas K. I
allm. öppnas K. vid fuktigt,
slutas vid torrt väder. Härigenom
regleras transpirationen. K.
förmedla även gasutbyte vid andning
och assimilation. Jfr H y d a t o d.
Klåda, retningssymtom i
huden utan säkert känd mekanism.
Lokaliserad K. förekommer
vid många hudsjukdomar; den
kan även orsakas av sjukliga
förändringar i nervsystemet. A 11 -
Klyvöppning av Helleborus i
genomskärning, öppen (grova linjer) och
sluten. Läppcellernas innehåll streckat.
m ä n K. åtföljer anhopningen av
gallämnen i kroppen vid stark
gulsot. K. kan temporärt lindras
genom kylande medel.
Klåpare (antagl. ombildning
av äldre sv. klåper, av isl. kläpr,
besläktat med sv. dialektalt klåp,
klump), oskicklig, utan gedigna
kunskaper 1. färdigheter i facket.
Kläckeberga, socken i Kalmar
1., jämte Dörby pastorat i Växjö
stift. 1,045 inv.
Kläckningsapparater för
kläckning av ägg av fjäderfä
begagnas allmänt, där
fjäderfä-skötsel bedrives i större skala. K.
bestå av ett med värmeisolerande
väggar försett rum, vari
uppvärmning sker till 38° å 39° C.
med fotogenlampa 1. elektriskt
värmeelement. Liknande
apparater, s. k. artificiella
mödrar, användas för att värma och
skydda de i K. kläckta
kycklingarna under deras tidigaste levnad.
Kläde, ett enfärgat, vanl.
två-skaftat ylletyg, vilket genom
valkning, ruggning och
överskärning erhållit en filtartad yta med
tät, låg, jämnhög lugg, som helt
döljer trådarna.
Klädedräkt. K: s karaktär
växlar starkt under olika tider, bland
olika folk och hos olika
samhällsklasser beroende på klimat,
kulturell och materiell ståndpunkt
o. d. Framför allt på den
europeiska K:s utveckling alltifrån
medeltidens slut har modet
därjämte utövat ett bestämmande in-
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
