Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klängapor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
951
Klöker—Klöver
952
Rödklöver (Trifolium pratense).
Clematis, humle, indiankrasse,
kaprifol, klätterrosor, murgröna,
pipranka, rosenböna, vildvin.
Klöker, David, se E h r en
-s t r a h 1.
Klöv, se K1 ö v d j u r.
Klövdjur 1.
partåigahov-d j u r, Artioda’ctyla, en
under-ordn. Hovdjur. Tredje och
fjärde tån äro väl utvecklade,
nedtill försedda med k 1 ö v a r: på
insidan plana, på utsidan rundade
hovar. Andra och femte tån
saknas 1. bilda vanl. ett par
förkrympta s. k. b i t å r, b i - 1.
lättklövar, som ej beröra
marken. Första tån saknas.
Spenarna ligga vanl. i
ljumskregionen. Moderkakan är diffus 1.
koty-ledon. Alla världsdelar utom
Australien. — Till K. höra idisslare
samt icke idisslande K., grupp
Nonrumina’ntia [flodhästar och
svindjur (se dessa ord)]. De
senare ha knöliga kindtänder,
fram-och hörntänder i båda käkarna,
enkel mage och fria
mellanhands-och mellanfotsben (jfr
Idisslare). Till en tredje, numera
utdöd grupp av i vatten 1.
sump-trakter levande K. hörde bl. a.
Anthracothe’rium från Europas
oligocena lager och Anoplothe’-
rium, vilka hade tre, trol. av
simhud förbundna tår på såväl
fram-som bakben 1. endast de senare.
De äldsta K. levde under äldre
tertiärperioden. Se ill. sp. 950.
Klövedal, socken i Göteb. 1.,
jämte Stenkyrka och Valla
pastorat i Göteborgs stift. 1,240 inv.
Klöver. 1. Se Kortspel. —
2. K. 1. v ä p p 1 i n g, arter av
släktet Trifo’lium (fam.
Legu-mino’sae), med trefingrade blad,
blommor i huvud samt kort, rak
balja. Vanliga på gräsmark i
Sverige äro alsikeklöver,
Trifolium hy’bridum, med vita 1.
rödlätta blomhuvud på en över
marken höjd stjälk,
vitklöver, Trifolium re’pens, med vita
blomhuvud på långa skaft från en
nedliggande stjälk,
skogsklöver, Trifolium me’dium, med
mörkröda blommor och
lansett-lika småblad, rödklöver,
Trifolium prate’nse, med mörkröda
blommor och ovala småblad, m. fl.
— Lantbr. Rödklöver,
Sveriges värdefullaste foderväxt,
odlas allmänt å vallar, vanl. i
blandning med andra
vallfoderväxter, och utfodras färsk 1. som
hö. I Sverige skiljes på tidig
(sehlesisk) och sen (svensk sen)
rödklöver. Den tidiga lämnar
god återväxt men har kort
varaktighet, varför den odlas
endast på 1—2-åriga vallar.
Senklöver ger sämre återväxt men
har god varaktighet och lämpar
sig därför till mångåriga vallar.
Rödklöver föredrar kalk- och
mullrik lättlera. Fröet utsås i
regel i skyddssäd, vanl. på våren.
Utsädesmängd 20 kg., höskörd
4 å 5 upp till 7 ton per har i
enbart bestånd. Fröskörden kan
uppgå till 600 kg. per har men
reduceras, om blomningen
inträffat på tid, då humlor, vilka
hu-vudsakl. ombesörja pollinationen,
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
